Den finlandssvenska barometern tillbaka efter fem års paus – medborgarpanelens stora utmaning är att nå de datorlösa
I nationella undersökningar är samplet ofta för litet för att man ska kunna säga någonting om finlandssvenskarna, säger Marina Lindell. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi har utsett en medborgarpanel på 5 000 personer som ska representera finlandssvenskarna. De här slumpmässigt valda personerna kommer att kunna ge värdefulla insikter om vad finlandssvenskarna tänker, säger projektforskare Marina Lindell.
– I många nationella undersökningar är urvalet så litet att det inte går att säga så mycket om finlandssvenskarna. Ibland drar man ändå slutsatser utifrån ett väldigt skevt urval. Därför är det bra att ha egna data som man kan lita på, säger Lindell.
Finlandssvenskarna är välrepresenterade enligt ålder, kön och ort, enligt Lindell. Åland lämnas ofta utanför nationella undersökningar, men nu är också Åland med.
Datorlösa utanför
Den finlandssvenska barometern är en undersökning som genomfördes av sociologen Kjell Herberts från 2001 tills han gick i pension 2014. Efter en paus på fem år har Samforsk beslutat att återuppta undersökningen med finansiering av Kulturfonden. Nu byts däremot den gamla enkätundersökningen ut mot en så kallad medborgarpanel.
– Det har blivit allt svårare att få folk att svara på enkäter. Men i till exempel i Sverige har man goda erfarenheter av medborgarpaneler, säger Lindell.
Personerna som deltar i panelen går med på att under ett par års tid delta i olika undersökningar. Inbjudan gick ut till 35 000 finlandssvenskar och Lindell är förvånad över att så många var ivriga att ställa upp.
Tyvärr kunde alla inte delta, eftersom det kräver tillgång till dator och en e-postadress.
– Jag fick många samtal från äldre personer som inte hade dator men som gärna skulle ha velat delta. Det är väldigt tråkigt att exkludera någon som vill delta.
Samtidigt är det ofta svårt att få svar av unga, och enligt Lindell är medborgarpaneler en metod som har fungerat bra i andra nordiska länder, speciellt för att nå unga. Hon intygar ändå att det kommer att göras andra undersökningar där också personer som inte använder dator får vara med.
– Vi kommer också att göra mer traditionella undersökningar. Det här är bara en av flera metoder.
Finlandssvenskar har förtroende
Enligt Lindell behövs undersökningen bland annat för att se hur den finlandssvenska minoriteten mår som en del av demokratin. Genom enkäten går det också att mäta till exempel hur väl språklagen uppfylls.
– Det är viktigt att ha fakta som man grundar sina antaganden på. Det kan användas som grund för beslutsfattandet.
Lindell tycker också att det är intressant att se hur den finlandssvenska opinionen har utvecklats, eftersom det finns mycket data att jämföra med från tidigare undersökningar.
Vad är det som utmärker finlandssvenskarna?
– Det finns ett ganska stort förtroende för samhället, till exempel riksdagen och regeringen. Det gäller finländare överlag, men speciellt finlandssvenskarna. Det finns också en stark tillit till varandra, säger Lindell.
Erik Sandström
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.