Åbovarvets energikonsumtion har minskat med 35 procent på tio år
Jan-Ole EdbergHårda krav på miljövänlighet. Costa Smeralda är det andra LNG-drivna kryssningsfartyget som har byggts vid Åbovarvet Meyer Turku. Varvet har lyckats minska sin energiproduktion de senaste 10 åren, men kraven är hårda så arbetet för att bli ännu miljövänligare fortsätter. Bygget av inredningen till Costa Smeralda har försenats, så fartyget väntas tas i bruk först i november. Foto: J-O Edberg
Åbovarvet Meyer Turkus orderstock fördubblas fram till 2020.
Det innebär ännu hårdare krav på att bygga energieffektivt, konstaterar kommunikationschef Tapani Mylly, som nyligen var en av föreläsarna på ett seminarium om hållbar turism i Åbo.
Åtgärder har utförts under en längre tid. Varvet har minskat sin energikonsumtion med åtminstone 35 procent vid Åbovarvet de senaste tio åren, enligt Mylly.
Ett konkret exempel på åtgärder är att bygga ytterligare en lyftkran, Goliath, för några år sedan. Dels effektiverar den produktionen, dels stöder den den andra lyftkranens kapacitet så att den håller längre.
– Det som kan ses som små detaljer kan också effektivt sänka energiförbrukningen på ett fartyg eller på ett varv. Det kan handla om att modifiera kontorsbelysningen, exempelvis att använda energivänliga lampor. Det kan också vara att använda värme som alstras av maskiner för att till exempel värma upp vatten till tvättmaskiner, säger Mylly.
Ett annat konkret exempel är de 1584 solpaneler som har installerats på halltaket. Enligt uppgifter från Åbo energi motsvarar den energi som varvets solpaneler producerar den mängd elektricitet som nästan 200 höghuslägenheter behöver under ett år. Tack vare solpanelerna minskar koldioxidutsläppen med 100 000 kg per år.
Varvets senaste nybyggen hör till de första kryssningsfartygen i världen som drivs med LNG-gas. Att fartyget använder flytande naturgas som bränsle resulterar i mindre utsläpp av bland annat ultrafina partiklar och svaveloxid.
Också halterna av kväveoxid och koldioxid minskar i och med gasanvändningen.
Kraven blir bara större
Sjöfartsbranschens mångfacetterade krav är höga. Bland annat energieffektiviteten av fartyg ska förbättras. Utsläppen per transportarbete (koldioxidintensiteten) ska minska med minst 40 procent före år 2030 och sträva mot att minska med 70 procent år 2050. Siffrorna är jämförda med år 2008, och är en del av den internationella sjöfartssäkerhetsorganisationen IMO:s strategi för reducering av växthusgaser inom internationell sjöfart.
År 2050 ska de totala utsläppen vara 50 procent mindre oavsett hur mycket trafikvolymen växer fram till dess.
Det är hårda krav, konstaterar Mats Björkendahl, specialsakkunnig inom miljö och fartygsteknik vid branschorganisationen Rederierna i Finland. Speciellt med tanke på att världsbefolkningen fortsätter växa och sjöfarten likaså.
Att bygga energieffektiva fartyg är en pågående trend.
– Beroende på fartygstypen är de fartyg som byggs fram till 2025 20–50 procent mera energieffektiva jämfört med sina föregångare, säger Björkendahl.
Att gå över från tunga, tjocka oljor till lättare oljor, biobränslen och flytande naturgas (LNG) och biogas (LBG) är en del av åtgärderna. Exempelvis LNG ger upp till 25 procent mindre koldioxidutsläpp enligt Björkendahl.
Många strategier synas
Långtidsmålsättningen är att industrin ska bli helt fri från fossila bränslen. Men det kräver rejäla tilltag, storsatsningar i forskning och utveckling av nya fossilfria bränslen och teknikanpassning till stora fartyg. Det kräver ett brett samarbete mellan många aktörer i branschen, och bland annat nationella stödformer.
Björkendahl bedömer det som omöjligt för rederierna att själva klara av detta.
Just nu utarbetar IMO:s medlemsländer med förslag om konkreta åtgärder för att på kort tid förbättra fartygens energieffektivitet för att nå målsättningarna. I vår borde IMO länderna fatta beslut om kortsiktiga reduktionsåtgärder.
År 2023 synas IMO:s växthusgas strategi på nytt.
Optimerade rutter, rotorsegel, batterier och utrustning som förvandlar spillvärme till energi för fartygen kan minska utsläppen ytterligare.
Rederierna har på gång flera mindre projekt vars strävan är att effektivera energiförbrukningen på fartygen. Ett exempel är Viking Lines matsvinnsprojekt, som inleddes med att de under fyra månaders tid lyckades minska matsvinnet med 40 procent på en färja.
Meriaura hör till den ovanliga gruppen rederier som valt att utveckla ett eget biobränsle och med sina nya energieffektiva fartyg lyckats närma sig en koldioxidneutral sjötransport. Finnlines hör i sin tur till de rederier som skall installera batterier på sina nybyggen. Batterierna laddas ute till sjöss, och då fartyget anlöper hamnen drivs fartyget endast med elektricitet.
Det minskar även utsläppen vid hamnarna.
En del hamnar i världen har i tagit bruk så kallad landström, som minskar utsläppen (kolidioxid, kväveoxider, sotpartiklar) och även bullernivån då fartygen kan vara uppkopplade till elnätet i hamnen. Det är något som även rederierna i Finland försöker driva på.
– Vi ligger lite bakom de andra länderna ännu, men försöker befrämja det, säger Björkendahl. Åbovarvets energikonsumtion har
minskat med 35 procent på tio år
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.