Artificiell intelligens, eller AI, har kommit för att stanna. I sin allra enklaste form kan AI handla om en så kallad chattbot som ersätter kundtjänsten på en bank eller en myndighetssajt, eller en assistent i din smarttelefon.
Men de flesta statliga projekt som bygger på artificiell intelligens är enspråkigt finska. Det konstaterar författaren till Magmas rapport, Linda Mannila, filosofie doktor i datavetenskap vid Åbo Akademi.
Enligt rapporten används argumentet att själva tekniken bakom applikationerna och projekten är språkoberoende, och att man i ett senare skede kan bygga in det svenska språket. Men riktigt så enkelt är det inte.
— Det är inte säkert att det finns vare sig möjlighet eller resurser för att plocka in svenskan i ett senare skede, säger Mannila.

Behövs en samlande aktör

Mannila intervjuade 27 personer för rapporten. Enligt de sakkunniga som Mannila intervjuade ökar risken för dyra särlösningar om man inte beaktar tvåspråkigheten redan från början.
— Det skulle vara viktigt att kommuner, företag och offentliga instanser får beställarkompetens. De måste bli bättre på att ställa krav och veta vilka projekt det är värt att satsa på, säger hon.
Hon rekommenderar att de aktörer som värnar om det svenska språket i Finland ska göra upp en plan för hur man kan stödja flerspråkiga AI-lösningar – både på kort och på lång sikt. Det kan bland annat göras i form av en tvärvetenskaplig arbetsgrupp som samlar finlandssvenska aktörer, universitet och myndigheter.
— Vi behöver vara proaktiva och närvarande i de sammanhang där AI-lösningar planeras och beställs. Det förutsätter både ett större kunnande och riktade resurser.

Vem fångar upp bollen?

På onsdagens publicering var alla rörande eniga om att någon borde ta tag i situationen – annars riskerar svenskan att bli bortglömd. Det som ännu saknas är en aktör som tar på sig ansvaret.
— Vi borde egentligen stänga dörrarna till auditoriet och hålla dem stängda tills någon anmäler sig frivilligt att ta ansvaret, säger Magmas styrelseordförande Håkan Mattlin.
Magma har tagit artificiell intelligens till ett av sina insatsområden. Det innebär att tankesmedjan i ett par år framöver kommer att belysa ämnet ur olika synvinklar. Jenny Stenberg-Sirén, samhällsanalytiker på Magma, påpekar att denna första rapport lägger grunden för deras satsning på AI.
— Det blev mycket tydligt att många tycker att det är viktigt att lyfta upp språkfrågan i diskussionen om artificiell intelligens. Det är dessutom bråttom. Om två år kan det redan vara för sent.

Små projekt kan ge något stort

Artificiell intelligens är något som kommunerna vill satsa på, säger Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden vid Finlands Kommunförbund. Enligt henne saknas helhetssynen och samarbetsförmågan.
— När kommunerna har utvecklat lösningar med artificiell intelligens har svenskan kommit som en efterdyning, kanske efter att någon har poängterat att landet är tvåspråkigt.
Den största bristen inom kommunsektorn är enligt henne att kommunerna på egen hand utvecklar sina lösningar. Många kommuner känner att de halkar efter då de sneglar på vad grannkommunerna har hittat på. Men egentligen är det väldigt få som har förstått vad allt man kan göra med AI.
Linda Mannila påpekar att små projekt kan vara grogrunden för något mycket större.

Språk förändras

Mannila använder EU-kommissionens definition på artificiell intelligens. Det vill säga att ”AI är olika system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera omgivningen och utföra handlingar – med viss grad av självständighet – för att uppnå specifika mål.”
För att kunna skapa en applikation som bygger på artificiell intelligens behövs stora mängder bra data. En av Mannilas slutsatser i rapporten är att man borde identifiera och i mån av möjlighet öppna upp oanvända svenskspråkiga data.
Flera aktörer påpekar att det finns mycket skriven text på svenska i Finland, men att det behövs mer. Sulin efterlyser till exempel fler översättare för att kunna översätta all offentlig text till svenska.
— Om man bygger artificiell intelligens på data som är tagna från gamla databanker och korpusar kommer språket inte att upplevas som relevant för de som talar finlandssvenska i dag, äger Mannila.