Tom Simola 24.10.2019 04:002

Postutdelningen i Finland står inför stora förändringar. Verksamheten styrs av lagstiftning. Därför kan inte större ändringar göras utan riktlinjer och förslag som kommer från statsrådet. Nu är det dags för regeringen att ta tag i saken.
Postens behov av att effektivera sin verksamhet är uppenbar, då volymen för brev och tidningar minskar. Detta sker samtidigt som antalet paket som Posten hanterar ökar. Skillnaden är att marknaden för paketdistributionen har många aktörer, som gör att vinstmarginalerna är små. Det här kombinerat med statens krav på vinstutdelning från Posten till staten gör läget ohållbart.
En återgång till postbussar, mysiga postkontor och pratsamma postiljoner finns inte. Det behövs en ny plan för hur postgången ska se ut i framtiden. Nuvarande system är såpass komplicerat att man nästan borde börja från ett tomt bord och definiera vilka behov det finns. Hur ofta ska brev och tidningar delas ut?
Om alla ska få post också i framtiden, är det endast en tidsfråga när penningströmmarna mellan staten och posten vänder. En fortsatt vinstutdelning till staten är inte möjlig, om inte postens uppgifter ses över och paketverksamheten bildar ett separat bolag.
En ny postlag måste utgå från att postutdelningen samordnas. Det är inte hållbart att post i olika former delas ut till samma adress flera gånger under samma dag. Det här innebär också att Postens uppgifter måste definieras på nytt.
Läget för tillfället har också blivit ohållbart för alla bolag som ger ut tidningar. Postens årliga prishöjningar gör situationen mycket svår, då höjningarna svårligen direkt kan överföras till priset på prenumerationerna. En tillfällig räddning ha varit privata bolag som sköter den tidiga morgonutdelningen. En stor del av bland annat ÅU:s läsare får tidningen via en annan aktör än Posten.
Behovet av en förändring av postutdelningen är stort. Nu är det dags att tänka i helt nya banor. En poststrejk gör mera skada än nytta och löser inte de bakomliggande problemen. Staten kan som ägare inte direkt lägga sig i Postens operativa verksamhet, det ska Postens styrelse sköta. Staten har dock monopol då det gäller att stifta lagar i Finland, man kan därför ställa frågan vad staten eller det ansvariga ministeriet väntar på?
Det är inte överraskande om någon nu kommer med påståendet ”gör allt digitalt”. Tiden är ändå inte ännu mogen för att lösa situationen med enbart digitala lösningar, trots att de digitala postlösningarna vinner terräng.
Digitaliseringen av Finland är långt i från slutförd. För att komma en bit på vägen borde alla nyfödda finländare få en egen e-post i samband med att hen får en personbeteckning. Medan man väntar på att Finland blir digitaliserat, måste man tillgodose allas behov av information och nyheter också via traditionella kanaler.
Varför agerar inte staten? Politikerna i Finland verkar ha en tendens att allt mera styra mediepolitiken och även postutdelningen i en förvånande riktning. Gynnar staten medvetet sitt eget skattefinansierade mediebolag Yle?
Ordförande för Yles förvaltningsråd, riksdagsman Arto Satonen, säger i senaste numret av tidningen Journalisti att Yle har ett ansvar för att det även i framtiden finns lokala och regionala tidningar. Det intressanta med Satonens uttalande är att tal och handling starkt avviker från varandra. Vad har staten eller Yle gjort de senaste åren för att stärka de lokala mediehusens position? Speciellt i Svenskfinland agerar Svenska Yle ultralokalt.
En positiv sak som staten bidragit med är en sänkning av mervärdesskatten till 10 procent, även för digitala nyhetsprodukter. Men även här finns mera att göra. Skattesatsen i Sverige är sex procent, medan den i Norge och Danmark är noll procent. Det är inte länge sedan skattesatsen var noll även i Finland.
Är det verkligen så att politikerna i Finland inte upplever en mångfald i mediebranschen som en viktig och grundläggande faktor för en fungerande demokrati? Det är dags för politikerna att bära ansvar och ta tag i saken.

Tom Simola
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln