Fartygsskrotningen vid Åbo reparationsvarv är avslutad — nu satsar varvet för fullt på fartygsreparationer
Bilden visar skrotandet av kryssningsfartyget Blue White som var det första fartyget som skrotades vid reparationsvarvet. Fartygen skrotades i varvets torrdocka. Foto: J-O Edberg
– Vi har lärt oss mycket av det här försöket. Nu vet vi vad som behöver förbättras och effektiveras ifall man vill satsa på allvar på skrotning och återvinning av fartyg.
Oskari Kosonen, vd i Åbo reparationsvarv, och Jussi Mälkiä, styrelseordförande i rederiet Meriaura, är nöjda.
– Det mest positiva med projektet är att Åbo reparationsvarv nu finns med på listan över varv i Europa som är godkända för fartygsskrotning av EU, säger de.
Det är viktigt för regionen att det också i norra Europa finns ett varv där man kan skrota fartyg, säger reparationsvarvets vd Oskari Kosonen.
Reparationsvarvet som finns i Nådendal uppfyller alla kriterier som förutsätts för att man tryggt och säkert med hänsyn till miljön ska kunna skrota fartyg för återvinning.
– Vi har eliminerat miljöriskerna. Allt har kartlagts och uppfyller gällande krav. Det gäller också buller och utsläpp av dagvatten, säger Kosonen.
Reparationsvarvet hade beviljats ett temporärt miljölov för försöket med fartygsskrotningen. Målet var att skaffa ett permanent lov, något som också lyckades trots att besvär hade lämnats in.
– Det handlade närmast om okunskap och missförstånd kring själva verksamheten. Besväret förkastades, men det ledde ändå till att projektet fördröjdes, säger Kosonen.
Jussi Mälkiä är styrelseordförande i Meriaura. Foto: J-O Edberg
Ett konsortium bestående av Åbo reparationsvarv, Åborederiet Meriaura, Industritvätt Hans Langh i Pikis har deltagit i pilotprojektet.
I början deltog också och industrisaneringsföretaget Delete. Men efter en kort tid drog man sig ur och Meriaura tog över företagets uppdrag gällande skrotningen.
Meriaura har hämtat fartygen och bogserat dem till Nådendal där de skrotats i reparationsvarvets torrdocka.
Åborederiet har också ansvarat för att skrotet transporterats för återvinning till länder i Europa, bland annat till Turkiet.
Fartygsskrotet lagras intill varvet innan det transporteras utomlands för återvinning.
Avsikten med projektet som till 40 procent finansierats av Tekes, numera Business Finland, är att fartygsåtervinning ska bli en ny industri i Finland.
– Det finns ett behov av den här verksamheten både med tanke på miljön och nationalekonomin. Ute i Europa ökar behovet av fartygsskrotning till följd av att bestämmelserna skärpts. För att inte tala om vår egen kust där det ligger många övergivna fartyg som är ett hot mot miljön, säger Mälkiä.
Det första fartyget som skrotades var ett gammalt kryssningsfartyg från 1960-talet. Fartyget hade legat oanvänt i Villmanstrand i många år.
Totalt sex fartyg av olika storlek har skrotats under tiden som projektet pågått. Fartygens längd har varierat från drygt 10 meter till 80 meter.
Lastfartyget Nathalie och förbindelsebåten Skarven var nyligen på dock vid varvet för reparationer. Foto: J-O Edberg
När projektet startade för tre år sedan fanns ett 20-tal varv i Europa som var godkända för fartygsskrotning.
Nu finns också Åbo reparationsvarv med på listan.
– Det är viktigt för regionen att det också i norra Europa finns ett varv där man kan skrota fartyg, säger Kosonen.
Enligt EU:s direktiv från 2018 får fartyg som seglar under europeisk flagg eller har europeiska ägare endast skrotas på varv som är auktoriserade för ändamålet.
Tidigare var det vanligt att fartyg fördes för skrotning till länder i Asien där det höggs upp under förhållanden som inte uppfyller västerländska bestämmelser i fråga om miljö- och arbetarskydd.
Varvets kontorsbyggnad.
Men med tanke på en eventuell fortsättning krävs förbättringar för att fartygsskrotningen i Nådendal ska bli effektivare, framförallt när det gäller teknologin, säger Mälkiä.
Nu har fartygen skrotats mekaniskt med skärbrännare och med hjälp av en grävmaskin utrustad med skrotningsverktyg.
– Det här är gammal teknik. Det behövs laser- och robotteknik för att skrotningen ska bli effektivare, säger Mälkiä.
Men vinterförhållandena i kombination med våra höga arbetskraftskostnader skapar utmaningar.
– Vintrarna gör att det borde finnas tak över varvsdockan för att skrotningen ska kunna utföras kontinuerligt under hela året, säger han.
Dessutom behövs det ett tillräckligt stort område där skrotet kan lagras innan det transporteras för återvinning.
– Idealet vore om vi hade ett varv som kunde specialisera sig på enbart fartygsskrotning. Men något sådant finns inte i Finland, säger Mälkiä.
Mälkiä och Kosonen är ändå nöjda över att reparationsvarvet i Nådendal nu uppfyller EU:s krav för skrotning och återvinning av fartyg.
– Med tanke på eventuella haverier eller prekära situationer som kan uppstå till havs är det viktigt att det också i Finland finns ett auktoriserat varv för fartygsskrotning, säger Mälkiä.
Kosonen instämmer.
Men någon stor business har fartygsskrotningen inte varit för varvet.
– Det har enbart varit en liten del av vår egentliga verksamhet som är fartygsreparationer, säger Kosonen.
Reparationsvarvet sysselsätter i dag 55 anställda.
Kosonen är vd för reparationsvarvet sedan drygt ett år tillbaka. Innan dess jobbade han på olika poster i varvsbolaget.
Han kom till Åbo reparationsvarv 2007, samma år som varvet fusionerades med den estniska industrikoncernen BLRT Grupp.
BLRT Grupp är en stor operatör i Baltikum med varv både i Tallinn och i Klaipeda i Lettland.
– Det är en fördel att höra till en stor koncern. Det ger oss mera resurser och bättre möjligheter att utnyttja varvskapaciteten, säger Kosonen.
– Råkar det vara fullt vid ett varv utförs jobben vid ett varv där det finns ledig kapacitet. Vi har också utbyte av arbetskraft. Till exempel när vi har mycket jobb här i Nådendal brukar vi ta hjälp av arbetare från varvet i Tallinn.
Enligt Kosonen ser framtiden för Åbo reparationsvarv ljus ut.
– Vi har det bra förspänt med gott om bokningar. För tillfället har vi flera fartygsreparationer på gång, och fler är på väg. Vi har bokningar ända in på nästa år, säger Kosonen.
Åbo reparationsvarv
Finns på Luonnonmaa i Nådendal.
Sysselsätter 55 anställda.
Omsätter knappt 20 miljoner euro.
Är sedan 2007 en del av den estniska industrikoncernen BLRT Grupp.
BLTR Grupp sysselsätter 4000 anställda i åtta länder, de flesta i Baltikum, omsätter 400 miljoner euro.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.