Kan Åbolands skärgård bryta den negativa befolkningstrenden?
Hur ser verkligheten ut i skärgården om tjugo år? Många saker kommer att se annorlunda ut om befolkningsminskningen fortsätter. Kan man ändra riktning på utvecklingen eller avvecklingen?
ÅU presenterade på lördagen en övergripande statisk över befolkningsförändringen i Åbolands skärgård. Under detta årtionde har befolkningen i skärgården fortsatt minska. Glädjande är ändå att det finns enstaka öar där befolkningen ökat. Utöver antalet invånare är också befolkningsstrukturen problematisk.
Skärgårdsdelarna i Åboland tynar sakta bort och det blir svårt att upprätthålla olika former av service då volymen blir minimal eller nästan obefintlig. Många lokalpolitiska fraser om att även de som bor i skärgården har rätt till service blir allt mera vackra tankar, som låter bra, men saknar kontakt med verkligheten.
De bakomliggande orsakerna är många, men trenden blir allt tydligare. Effektivitetstänkandet inom förvaltningen avvecklar småningom alla mindre enheter i vårt land. Då större enheter skapas flyttas arbetsplatserna till större städer. Överlag har de större städerna fått en allt större dragningskraft. Fritidsboendet dominerar redan nu skärgården och börjar allt mera också definiera skärgårdens identitet och profil.
När man gör analysen, som ska utgöra grunden för att vända trenden, måste man ersätta idealismen med realismen. Vidare bör man vara ytterst tydlig och skapa så konkreta utvecklingsprojekt som möjligt. Några exempel som lyfts fram otaliga gånger är en bättre och bredare väg mellan S:t Karins och Pargas samt bro mellan Pargas och Nagu. Överlag har Pargas alla möjligheter att skapa en positiv utveckling i framtiden, speciellt i kommundelarna Pargas och Nagu. Ju längre ut i skärgården man kommer, desto större blir utmaningarna.
Pargas har orsak att höja aktivitetsnivån betydligt. Pargas har också behov av att klart uttala behovet av satsningar i den största tätorten, för att den vägen också finansiera satsningar i de mera perifera delarna av staden. Staden ska inte förverkliga alla satsningar med offentliga medel, men via planering och offentligt beslutsfattande ska staden möjliggöra nya, ibland också riskfyllda privata projekt.
Pargas stad har regelbunden kontakt till landskapets motor och centralort Åbo. Ett bra exempel är det bostads- och markpolitiska programmet för Åbo stadsregion, som sträcker sig till år 2021. Där ingår både Pargas och Sagu, men inte Kimitoön. Kimitoön verkar fokusera allt mera inåt, på att utveckla Kimitoön, men inte på att utveckla Kimitoön som en del av tillväxtregionen Egentliga Finland.
Man kan förstå Kimitoön, med tanke på den strukturomvandlingen kommunen genomlevt, men ju större förändringarna blir, desto viktigare är det att hänga med i regionala sammanhang.
Oberoende av vilket område av skärgården man talar om, måste man i framtiden utöver konkreta projekt lyfta fram de enskilda byarna och ge dem en större synlighet. Att marknadsföra och lyfta fram Åbolands skärgård som en helhet eller att marknadsföra Pargas stad eller Kimitoöns kommun som helheter väcker föga intresse. Dessutom ser verkligheten och vardagen helt olika ut i de olika delarna av dessa kommuner.
Alla byar i Åboland har olika identitet, styrkor och möjligheter. Det man också borde våga uttala är att det finns byar som saknar både styrkor och möjligheter. Är ett av problemen med utvecklingen av skärgården att alla aktörer använder för hoppfulla eller milda formuleringar. Är räddningen för skärgården den att man fattar politiska beslut om vilka byar som ska vara livskraftiga i framtiden? Frågan lyder då vilka mätare som ska användas som grund för besluten? Det man torde kunna konstatera är att allt flera byar i skärgården kommer att sakna fast bosatt befolkning i framtiden.
Det finns många instanser som jobbar med skärgårdsfrågor och som har till uppgift att främja utvecklingen i skärgården. Dessa finns inom staten, Egentliga Finlands förbund, kommunerna, olika föreningar och ett antal privata aktörer. Frågan som detta ger upphov till är: Vem av dessa aktörer gör någonting konkret för att trygga skärgårdens framtid? Det är inte ÅU eller media som ska komma med svaren på dessa frågor. Media kommer med frågorna och politikerna och tjänstemännen ska leverera lösningarna och framtidsplanerna.
Som helhet är el-bilarna allt annat än miljövänliga globalt sett och
hjälper tyvärr enbart dem, som har råd oberoende av boningsort.
Tiden utvisar, men inte ser det bra ut…
Med nuvarande trender i forskningen (Aalto-universitetet) kommer skärgårdsborna inte att ha möjlighet till transport varken med bil eller båt (segelbåt undantagen). Detta eftersom priset på bränsle (som skall läggas på kort) kommer att gå i höjden. Allt som har med perifert boende kommer i framtiden att beskattas orimligt. Då hjälper tyvärr inte mera broar eller bättre vägar. El-bilarna, som de fakto inte är som helhet globalt omgivningsvänliga, kan tyvärr inte hjälpa skärgårdsbefolkningen.