En ökande ensamhet oroar Kimitoöns unga — gruppdynamik och språkmur ses som möjliga orsaker


Att ha en vän gör gott för den psykiska hälsan. ÅU-foto
Ur enkäten Hälsa i skolan plockar fritidschef Bosse Ahlgren och ungdomskoordinator Jaana Eriksson fram ett annat orosmoment, nämligen den psykiska hälsan, som upplevs som dålig bland ungdomarna på Kimitoön. Flera känner sig ensamma, eller upplever att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller dåligt.
Ahlgren nämner här problem i gruppdynamiken som en möjlig faktor: i en liten grupp kanske man inte alltid hittar någon man passar ihop med och vill umgås med. Finns det till exempel bara en flicka eller bara en pojke på klassen, är det lätt att denna känner sig ensam.
Också det spridda boendet på Kimitoön ses som en möjlig orsak till ensamhet. Bor man långt borta från byacentren, kanske man inte tar sig tillbaka till byn då man väl kommit hem från skolan.
Också att kommunikationen i många fall flyttat till de sociala medierna tros ha sin roll i ekvationen.
— Visst är det då man är tillsammans och diskuterar som man har roligt, istället för att bara skicka meddelanden till varandra, tycker Ahlgren.
Han menar dock att det är svårt att sätta fingret exakt på var skon klämmer gällande den psykiska hälsan.
— Men hela familjens välmående är viktigt, påminner Ahlgren.
Språkmur ses som bidragande orsak
En annan faktor som Ahlgren och Eriksson nämner i sammanhanget ensamhet är den språkmur mellan finsk- och svenskspråkiga som tycks finnas på Kimitoön. Enligt Eriksson är de finskspråkiga mer utsatta för ensamhet.
— Om man kunde blanda språkgrupperna och få de finskspråkiga med vore det bra, säger Eriksson, men vet av erfarenhet att det är svårt att få det att fungera.
Dock verkar det i många fall vara så att språkgrupperna hanteras separat. Till exempel har populära motionseftis (för årskurs 1-4) separata grupper för finsk- och svenskspråkiga barn.
I skolcentret i Kimito samsas finska årskurs 1-9, svenska årskurs 7-9 och gymnasiet om samma skolhus. Möjlighet till två gemensamma raster finns. Enligt Kimitonejdens skolas rektor Britt-Mari Norrbacka varierar det från år till år hur mycket eleverna umgås över språkgränserna.

I skolcentret samsas svensk- och finskspråkiga om samma byggnad. Foto: Emilia Örnmark
— I dagis är bägge språkgrupper tillsammans, men sedan splittras de. Då man i högstadiet försöker få dem sammanförda igen är det svårt, säger Ahlgren.
Han tror att problemet är att eleverna inte känner varandra, framför att språket skulle vara ett problem. Därför tror han på en lösning om man skulle införa regelbundet samarbete över språkgränserna i lågstadiet.
En konkret idé för det här finns redan: nämligen så kallade aktivitetsfredagar. Dessa skulle starta som ett pilotprojekt för lågstadiebarn i Kimito i vår, där finsk- och svenskspråkiga skulle sammanföras under fredagseftermiddagarna. Istället för att barnen är ensamma hemma på eftermiddagen, alternativt vandrar runt i byn skulle projektet bjuda dem på hobbyverksamhet.
Beskriver sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt (åk 8 och 9)
Kimitoön, 2019: 29,8 %. Har stigit från 22,3 %.
Pargas, 2019: 27,9 %. Har stigit från 21,5 %.
Egentliga Finland, 2019: 20,6 %. Har stigit från 17,9 %.
Gällande könsfördelningarna är det betydligt fler av flickorna som uppger sig må dåligt.
Känner sig ensamma (åk 8 och 9)
Kimitoön, 2019: 14,6 %. Har stigit från 8,7 %.
Pargas, 2019: 10,2 %. Har ökat från 6,3 %.
Egentliga Finland, 2019: 10,1 %. Har ökat från 8,3 %.
Läs också:
Unga på Kimitoön motionerar, men ändå ses övervikt som ett problem
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.