I medborgarinitiativet för en uppdatering av gruvlagen föreslås bland annat att de mineraler som finns i Finland ska tillhöra staten och markägarna, att gruvbolagen ska ordna med säkerheter i händelse av konkurs eller miljöolyckor, att brytningen av mineraler ska beskattas, att miljöfrågor ska beaktas i en högre grad och att kommuner ska ha rätt att stoppa nya gruvor genom planläggning.
De frågor som väckte mest debatt i riksdagen på onsdagen var beskattningen och kommunernas möjlighet att påverka etableringen av nya gruvor.
— Det finns mycket att förbättra i gruvlagen, det har vi kunnat konstatera utifrån de tråkiga händelser som ägt rum under de senaste åren. Något som måste ändras är kommunernas möjlighet att stoppa etableringen av nya gruvor och beskattningen av gruvverksamheten, säger Pauli Kiuru (Saml).
Den här linjen fick ett brett stöd i riksdagen. De flesta av dem som deltog i debatten var överens om att beskattningen borde länkas till mängden malm som bryts.
Vänsterförbundet och Liike Nyt ansåg därtill att Finlands mineraler ska tillhöra staten och markägarna.
— Markens rikedomar tillhör folket, inte multinationella gruvbolag. För närvarande är det praktiskt taget gratis för gruvbolagen att bryta malm, säger Mai Kivelä (VF).
— Mineralerna tillhör markägarna och staten, säger Harry Harkimo (Liike Nyt).
De gröna lyfte också upp miljöfrågor, bland annat att det ska vara entydigt förbjudet att etablera gruvor på naturskyddsområden, vilket också ingår i medborgarinitiativet, och att miljökonsekvenserna ska bedömas i ett tidigare skede då nya gruvor planeras.

Finns i regeringsprogrammet

Näringsminister Katri Kulmuni (C) och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) påpekade att en uppdatering av gruvlagen ingår i regeringsprogrammet.
Kulmuni tog upp bland annat säkerheterna, som enligt henne för närvarande är otillräckliga, samt kommunernas möjlighet att påverka nya gruvprojekt genom planläggning och gruvskatten, som i och för sig ligger på Finansministeriets bord.
— Det är viktigt att vi har mineraler och malm även i framtiden, och det kräver att gruvverksamheten är ekologiskt och socialt hållbar, säger Kulmuni.
Mikkonen tog också upp frågan om kommunernas rätt att säga sitt och miljöaspekterna. Dessa ska vara en förutsättning för att gruvverksamhet ska vara möjligt.
— Dessutom behövs det tillräckligt med myndighetsresurser för att övervaka att lagstiftningen följs. Det här har varit ett orosmoment i samband med problemgruvorna. Nu ska de resurserna ökas, säger hon.
En reform av gruvlagen ingår i regeringsprogrammet. Där ingår bland annat en formulering om att utreda en eventuell gruvskatt, att öka kommunernas inflytande och att öka hänsyn till miljön.
Medborgarinitiativet skickades på remiss till ekonomiutskottet.