Syftet med nya datasystemet Erica, som bildar ett gemensamt nätverk mellan alla nödcentraler i hela landet, var att göra räddningsarbetet effektivare.
Men efter att nödcentralerna började använda Erica har andelen brådskande A- eller B-uppdrag ökat vilket har lett till att det varit svårare för ambulanser att nå fram inom den målsatta tiden. Nöduppdragen delas in i kategorierna A, B, C och D enligt vissa bedömningskriterier.
Det rapporterar Iltalehti på måndagen. Förändringen syns i synnerhet i huvudstadsregionen.
— Den relativa andelen A- och B-uppdrag har ökat medan C-uppdragen märkbart minskat. Det här har ibland lett till en oändamålsenlig användning av resurser och onödiga utryckningsuppdrag, säger Markku Kuisma, linjedirektör för akutvården vid Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUS) till Iltalehti.
Kuisma säger att det uppstått betydande tilläggsarbeten och -kostnader för HUS och serviceproducenterna inom akutvården efter att Erica lanserades.
Kai Paldanius, biträdande chef vid Österbottens nödcentral känner igen problematiken med ett ökat antal brådskande utryckningar. Men problemen beror enligt honom inte bara på Erica utan de anvisningar som hälsovårdsmyndigheterna matat in i datasystemet.
— Dialogen mellan nödcentralen och den som larmar är alltid unik. Det kan uppstå problem när systemet är automatiserat och operatören inte kan kryssa i ett alternativ som inte går att välja i systemet, säger Paldanius till SPT.
Enligt Paldanius handlar det om att själva analysen måste förbättras och vissa frågor ändras eller tas bort.
— I övrigt har Erica varit säkert och pålitligt. Efter en sista finslipning blir det nog jättebra.

Också problem i Egentliga Finland

Också i Egentliga Finland har man enligt Timo Iirola, överläkare i akutvård vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, märkt att den relativa andelen brådskande utryckningar ökat sedan man börjat använda Erica.
—  Men social- och hälsovårdsministeriet har också kontinuerligt uppdaterat systemet. Min magkänsla är ändå att läget håller på att bli bättre. Jag har en stark tilltro till att Erica kommer att kunna ge nödställda ännu bättre hjälp än hittills, säger Iirola.
Social- och hälsovårdsministeriet förser via Erica nödcentralverket med anvisningar precis som tidigare.
— Skillnaden är att anvisningarna nu är inmatade i ett flödesdiagram, enligt vilket datorn ställer frågor. På grund av allt det tekniska sköts därför ärendet i gott samarbete mellan ministeriet och nödcentralsverket.
Också Nödcentralsverkets kvalitetschef Ari Ekstrand har nåtts av kritiken.
— Vi går tillsammans med ministeriet igenom systemet och uppdaterar det hela tiden. Erica började användas i slutet av förra året. Andelen brådskande uppdrag är färre än i början av året. Men visst har andelen ökat jämfört med i fjol.

Förbättring för svenskspråkiga

När Erica används gemensamt av alla landets sex nödcentraler kan det också leda till bättre service för den som är svenskspråkig och ringer 112. Om ingen svenskspråkig operatör direkt finns tillgänglig på den egna nödcentralen kan samtalet kopplas till en svenskspråkig operatör vid någon annan nödcentral.
Enligt Kai Paldanius borde situationen nu förbättras då alla svenskspråkiga står i samma kö.
—  För tillfället finns det för få som kan betjäna på svenska. Men nu utbildas 15 nya operatörer på en tvåspråkig utbildning i Vasa. De utexamineras i december.

Räcker det för att trygga servicen på svenska?

— Räcker och räcker, det blir åtminstone en avsevärd förbättring. I Vasa kan för tillfället 31 av ungefär 60 nödcentralsoperatörer betjäna på svenska. Bättre kunde det förstås vara. Också i Åbo och i Kervo finns operatörer som betjänar på svenska, men där är läget betydligt sämre.