Sjöräddningens ledningssystem förnyas – Amorellas grundstötning 2013 gav gnistan till att tänka om
Amorella drabbades av ett elavbrott och drev på grund 2013. ÅU-Foto
Gränsbevakningsväsendet är på väg att förnya ledningssystemet för sjöräddningsuppdrag.
– Vi får ett effektivare utbyte av information mellan olika myndigheters databaser och tjänster. Gränsbevakningen ska också kunna ge mer data om olyckor till sjöss till andra myndigheter, säger Petteri Leppänen, sjöräddningsexpert och kommendör.
Som exempel ger Leppänen fartygs radioanrop. När sjöräddningen antecknar det, kommer all data om fartyget automatiskt från Transport- och kommunikationsverket Traficoms register. När sjöräddare skriver in ett personnummer, kommer uppgifterna direkt från Befolkningsregistret.
– Det manuella arbetet med att anteckna och leta efter uppgifter minskar, säger Leppänen.
Målet är att förenkla kommunikationen mellan sjöräddningscentralerna och de enheter som är ute på uppdrag, så att alla har omgående tillgång till uppdaterade uppgifter om exempelvis en olycka.
– Det handlar om ett klart mervärde jämfört med våra nuvarande system, som är tjugo år gamla.
Sjöräddningscentralerna i Åbo och Helsingfors ska ta i bruk det nya ledningssystemet i början av 2021.
– Betydelsen av att alla myndigheter har samma bild av läget är en viktig förbättring.
Blackout och grundstötning
Det nya systemet utgår från flera av de rekommendationer Olycksutredningscentralen gav efter M/S Amorellas blackout och grundstötning 2013. Huvudmotorerna stannade och Amorella drev på grund, men fartyget kunde senare fortsätta sin färd.
Då olyckan inträffade hade räddningsmyndigheterna på Åland, i Åbo och i Helsingfors olika uppfattningar om vad som hänt.
– På ett ställe förberedde man sig för en katastrof, på ett annat ställe var man bättre insatt och insåg att läget inte var så allvarligt.
Leppänen hade redan tidigare grunnat på en idé med koder för hur allvarliga olyckor är. Senare mötte han Sjöräddningssällskapets verksamhetschef Jori Nordström, varefter det hela ledde till blev seminarier, workshoppar och ett internationellt utvecklingsarbete.
Resultatet var det som heter Vessel Triage. Ordet ”triage” är bekant från hälsovården, där det syftar på processen för hur man prioriterar patienter.
Nya uppgifter syns direkt på allas skärmar
De nya Vessel Triage-koderna – fyra olika färger, beroende på hur allvarlig en incident är – ska finnas inbyggt i sjöräddningens nya ledningssystem. På så vis har alla myndigheterna samma situationsbild och kan sända ut rätt enheter. Det här är banbrytande, eftersom det inte finns en internationell standard för hur olyckstillbud eller olyckor ska kategoriseras.
Tanken är att det nya systemet för sjöräddningsuppdrag senare ska få ytterligare en viktig egenskap, säger Leppänen
– I dag sker mycket så att man talar med varandra och antecknar uppgifter på flera olika ställen.
Information ska i framtiden matas in direkt, så att de som deltar i räddningsoperationer på sina skärmar ser ny information i realtid. Det här bidrar till en bättre koll på läget för alla.
– Sjöräddningscentralen kan rita in spaningsområden direkt på de olika utryckningsenheternas skärmar och de kan i sin tur mata in data om exempelvis var de hittat en flytväst eller räddningsflotte, i stället för att det här måste noteras och antecknas på flera ställen.
Läs mer om säkerhet till sjöss och Estoniakatastrofen
Så har säkerheten förbättrats sedan Estonia förliste 1994 – det behövs också en attitydförändring bland passagerare
Olyckan födde många konspirationsteorier – ”Det är bara spekulationer”
Oväder överraskar inte som förr – data om de mest extrema fenomenen är ändå bristfälliga
Efter en lång odyssé finns det fortfarande inget beslut om Estonias bogvisir
Yträddare mötte bara tomma flytvästar
Kolla också in allt annat ÅU skrev om olyckan 2004.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.