Lärarfacket besökte Åbo inför regeringens budgetmangling – "Vi behöver fler lärarhänder i klassrummen"
Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. Foto: Fredrik Häggman
Välmående i arbetet är temat då lärarnas fackorganisation OAJ gör en turné till sex orter i Finland. Tanken är att lyfta diskussionen om läraryrkets utmaningar, med allmänheten och de kommunala beslutsfattarna. Dessutom vill man höra fältets åsikter, för att sedan kunna föra vidare dem till riksdagsledamöterna.
Under torsdagen stod Åbo på tur.
– Som fackförening vill vi stödja våra medlemmars välbefinnande i arbetet. Vi utmanar alla arbetsgivare inom utbildningssektorn att satsa på arbetsvälbefinnande, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Enligt Luukkainen är stressen en av de största utmaningarna då det gäller välmående på arbetsplatsen. I en enkätundersökning som OAJ har gjort sade sig 83 procent av lärarna belastas av tidsbrist och för stor arbetsmängd.
– Lösningen är helt enkelt fler lärarhänder i klassrummen, säger Luukkainen.
Det anknyter också till de åtgärder som OAJ pressar på inför riksdagens budgetmangling nästa vecka. Förbundet vill bland annat se ökad finansiering till yrkesutbildningen, stärkt specialundervisning, en ökning av andelen högskoleutbildade inom småbarnspedagogiken och mindre gruppstorlekar per lärare i grundskolorna.
Flera av punkterna fanns med i regeringsprogrammet, men hade skalats bort då finansministeriet presenterade sitt budgetutkast för nästa år. Riksdagen behandlar budgeten den 17–18 september.
Mer än var tionde har inte förutsättningar att klara andra stadiet
Åtgärderna är kopplade till varandra. Luukkainen lyfter fram att 11–12 procent av eleverna som går ut grundskolan inte har tillräckligt goda läs-, skriv-, och matematikkunskaper för att fortsätta studera på andra stadiet.
– Det är en skrämmande hög siffra. Samtidigt har närundervisningen i yrkeshögskolorna minskat på grund av nedskärningar. De här eleverna behöver handledning för att klara av sina studier. I dagens läge finns det i Finland 60 000 unga i åldern 16–29 som varken studerar eller arbetar i Finland.
Samtidigt jobbar man för att införa en maxbegränsning på antalet elever som varje lärare har ansvar för. Den skulle ligga på 18 elever i årskusrerna 1–2 och 20 i årskurserna 3–9.
– Vi ställer oss positiva till att elever med och utan behov av specialstöd undervisas i samma klass, men då måste det också finnas tillräckligt många lärare.
FSL:s ordförande Christer Holmlund och Petra Örn, vice ordförande för lokalavdelningen i Åbo. Foto: Fredrik Häggman
Problemen likadana i Åbo
På svenskt och lokalt håll är utmaningarna de samma som nationellt, berättar Sirkkalaläraren Petra Örn. Hon är vice ordförande i lärarföreningens lokalavdelning i Åbo och har 24 ettor i sin klass. Det är en stor grupp, även om hon har tilläggsstöd i form av en lärare som hjälper till ibland.
– Det är en jättestor skillnad jämfört med att ha 18 elever enligt rekommendationen. Problemet är att besluten inte görs på pedagogiska grunder utan för att spara, säger Örn
Hon får stöd av Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund:
– Den nya läroplanen fokuserar inte bara på kunskap utan också på sociala färdigheter. Det betyder att arbetsbilden förändras, och utmaningen är att få tillräckligt med tid för varje elev.
Holmström har under dagen besökt skolor i Åbo. Han säger att ett annat problem är att lokalerna ofta inte är anpassade till läroplanen.
– Vi pratar digitalisering, men jobbar i lokaler som ser ut som de gjorde på sextiotalet. Eftersom tanken är att elever som har kommit olika långt ska undervisas i samma klass, borde man ha avskilda delar av klassrummet där man kan skapa lugn och ro. Det är också bra att alla har en laptop, men man måste i så fall också kunna lita på att nätverket fungerar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.