Det var en skara bekymrade politiker, tjänstemän och språkligt engagerade medborgare som samlades på Mannerheimvägen för att dryfta vad som ska göras för att språklagen ska få den tyngd som den förtjänar i kontakten med myndigheter.
Folktingets ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) stod för dagens brandtal.
— Vi ska inte kuvas. Vi ska aldrig ge upp rätten att använda vårt modersmål. Det handlar om att bli behandlad på ett jämlikt sätt. Det spelar ingen roll hur bra lagar vi har om de inte följs. Det är inte okej att strunta i språklagen, säger Bergqvist.
På Åland trängs svenskan undan i den digitala sfären.
— Livsutrymmet för svenskan krymper på grund av engelsk dominans, digitalisering och bristande resurser i förvaltningen, säger Ålands kansli- och kommunminister Nina Fellman (Ålands socialdemokrater).
Hon återger den hårresande upplevelsen när Ålands landskapsregering upptäckte att ordalydelsen i den finska och svenska versionen av socialvårdslagen inte motsvarade varandra.
— Jag är glad över att en ny regering tillträdde i Finland. Nu finns det mer syre i luften, säger hon.

Nytt strategiskt grepp

Tisdagens debattörer var rörande eniga om att nationalspråksstrategin från 2012 måste uppdateras. Den pensionerade veteranpolitikern Ole Norrback gav handfast vägledning hur det ska gå till.
— Det behövs en kartläggning om det som inte fungerar och ett åtgärdsprogram som tacklar bristerna i språkskyddet. Och så behöver vi mera civilkurage. Här i Helsingfors demonstrerar man inte när de språkliga rättigheterna hotas. I Vasa gick folk ut och demonstrerade när jouren på Vasa centralsjukhus var hotad.
Enligt Norrback är det också viktigt att överklaga beslut som strider mot språklagen.
— Pensionärsförbundet överklagade till Justitieombudsmannen när vi kom underfund med att 64 procent av de svenskspråkiga klienter som begärt hemvård på svenska i Helsingfors inte fick det.
Många åhörare i publiken intygade att det är ytterst sällsynt att få service på svenska på till exempel Helsingfors universitetssjukhus HUS.
— Att trygga språklig service handlar om vilja och organisationernas egna målsättningar. När jag bodde i Bryssel fungerade servicen väl på landets officiella språk flamländska och franska, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

”Vi blir utskrattade”

Kommunpolitikern Christina Gestrin (SFP) påminde om den demografiska verkligheten i huvudstadsregionen.
— Det är svårare att få sin röst hörd när finlandssvenskarnas andel av befolkningen är mellan fem och sju procent till skillnad från Österbotten där svenskan ofta är i majoritet
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) gick ett steg längre.
— Det lönar sig inte att demonstrera. Vi blir utskrattade. Det enda som fungerar är att samarbeta med andra beslutsfattare.
Språkskyddssekreterare Corinna Tammenmaa på Justitieministeriet betonade vikten av att överklaga beslut som bryter mot språklagstiftningen.
— Det har betydelse att folk lämnar in besvär till rätt instanser när de inte får svensk service. Det har lett till beredningen av nya direktiv vid Justitieministeriet.

Introrail till svenskbygden

Men vad vore ett finlandssvenskt seminarium utan lite myspys. Det gäller att balansera mellan charmoffensiver och jävlar anamma.
— Med gnäll kommer vi ingen vart, anser Sandra Bergqvist.
Minister Nina Fellman förkroppsligade dagens motsägelsefulla balansgång.
— Jag är en stor vän av människor som är besvärliga. Men det är minst lika viktigt att ha roligt när man lär sig språk. Varför inte övertala VR att ordna introrail där unga kan åka tåg till finsk- och svenskspråkiga områden och lära sig mer om våra nationalspråk, säger hon.
Riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) är inne på samma spår.
— Inspirerad av Paleface sommarprat så kunde vi köra med devisen ”Olen yhtä siisti på svenska” (jag är lika cool på svenska)