Ny behandlingsmetod vid horisonten — går det att förutse vilka patienter som får nytta av behandlingen eller inte?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I min förra kolumn (ÅU 26.1.2019) skrev jag om immunterapi och cancer. Jag vill fortsätta på detta tema och berätta om en ny revolutionär behandlingsmetod som har skapat stora rubriker runt om i världen, nämligen CAR-T.
Konceptet immunterapi är inget nytt och har implementerats i klinisk praxis sedan 1970-talet då hematologer började med allogena stamcellstransplantationer.
Ordet allogen syftar på att stamceller härstammar från en donator. Förhoppningen är då att donatorns stamceller kan ge upphov till vita blodkroppar som känner igen cancerceller och eliminerar dem. På 2000-talet utvecklades CTLA-4 och PD-1 antikroppsbehandlingar som aktiverar immunförsvaret (mera om detta i min förra kolumn).
Innan vi kan gå in på CAR T-cellsbehandling måste vi repetera grundläggande aktörer i vårt immunförsvar.
Man kan grovt dela upp immunförsvaret i två delar: det medfödda och det adaptiva. Vi kommer att koncentrera oss på det adaptiva som består av B- och T-celler.
Dessa celler kan ännu delas upp i flera undergrupper. B-cellernas främsta funktion är att producera antikroppar som fäster sig på ytan av främmande organismer för att göra dem synliga för andra immunceller. T-celler och mera specifikt T-mördarceller eliminerar främmande organismer och även cancerceller genom att fästa sig till dessa med hjälp av s.k. antigenreceptorer som finns på cellernas yta.
Vissa cancerceller kan dock utveckla mekanismer som gör dem osynliga för immunförsvaret och ger upphov till en manifest sjukdom.
CAR är en förkortning av chimär antigenreceptor. Ordet ”chimär” härstammar från grekiska mytologin där ett fruktat trehövdat monster, Chimera, terroriserade Lykiens folk tills en hjälte kom till räddning. CAR-T är en T-cell som består av genetiskt omprogrammerade antigenreceptorer som innehåller delar från både B- och T-celler, därav ordet chimär.
Med CAR T-cellsbehandling görs T-celler mer kompetenta att hitta och eliminera ”osynliga” cancerceller med hjälp av dessa chimära antigenreceptorer.
CAR T-cellsbehandling består av en produktions- och en behandlingsfas. Under produktionsfasen samlas patientens egna T-celler in via blodprov. T-cellerna omprogrammeras och uppodlas i ett särskilt laboratorium, vilket med dagens teknologi tar 3–4 veckor. I behandlingsfasen får patienten cytostatika för att minska tumörvolymen och därefter ges CAR T-celler via dropp. Behandlingen ges endast en gång.
Resultat från kliniska studier har visat att CAR T-cellsbehandling fungerar för 40–50 procent av patienterna med cytostatikaresistent akut lymfatisk leukemi och cytostatikaresistenta aggressiva B-cellymfom som annars har en väldigt dyster prognos.
Två läkemedel är redan godkända av FDA/EMA, det vill säga av de organ i USA och Europa som bedömer om läkemedel har effekt. Behandlingen är dock inte riskfri och allvarliga komplikationer har förekommit. Eftersom det är en kostsam behandling måste även finansiella aspekter tas i beaktande.
CAR T-cellsbehandling har enorm potential för cancervården men många problem måste ännu lösas innan behandlingen kan användas i rutin i klinisk praxis.
De viktigaste frågorna är: Går det att förutse vilka patienter som får nytta av behandlingen eller inte?
Kan man bygga bättre, säkrare och billigare CAR T-celler?
Går det att utöka metoden till även solida tumörer som har mera heterogena anti-genreceptorer?
Nya behandlingsmetoder finns vid horisonten…
Ilja Nystrand
Med.lic., specialiserande läkare,
ÅUCS, cancerkliniken
Åbo Läkarförening, ordförande
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.