Nu ska det bli lönsamt att återvinna vass — Pargasföretagaren Markku Järvinen har utvecklat tekniken
Markku Järvinen har utvecklat en vassklippare som utöver klippningen också krossar och balar vassen till rundbalar färdiga för transport. Foto: J-O Edberg
Eutrofieringen av vattendragen gör att vassen frodas och breder ut sig längs våra stränder. För många har den blivit ett växande plågoris som det är svårt att få bukt på.
Genom vassklippning försöker man begränsa spridningen och hålla stränderna öppna. Man strävar också efter att återvinna grödan.
Vass kan användas bland annat som jordförbättringsmaterial, byggnadsmaterial och som energikälla.
Under årens lopp har otaliga utredningar och försök gjorts kring hur vassen kan återvinnas på ett effektivt sätt.
Men man har inte lyckats nå lönsamhet.
Vassen breder ut sig allt mer längs våra stränder. Foto: J-O Edberg
Försöken har stupat på kostnaderna för den arbetsdryga hanteringen och transportkostnaderna.
Hittills har ingen kommit på en metod som gör återvinningen lönsam.
Men företagaren Markku Järvinen i Pargas tänker ändra på den saken.
Järvinen har genom sitt företag RH-Harvesting utvecklat en vassröjare som ska göra återvinningen lönsam.
Det handlar om en 24 meter lång och 9 meter bred pråm med två klippaggregat i fören. Vassklippningen styrs med hydraulik.
Tekniken är patenterad
Ombord på pråmen som drivs av fyra propellermotorer finns en kross som krossar och balar vassen.
Tekniken är patenterad.
– Den stora fördelen med den här tekniken till skillnad från tidigare metoder är att vassen krossas och balas direkt på pråmen. Balarna kan sedan lyftas i land för transport direkt till slutanvändaren. Metoden är effektiv och lönsam, säger Järvinen, som gillar att syssla med innovationer.
Det har blivit mera tid över för dem sedan han pensionerades från polisyrket.
Järvinen har bakom sig en karriär inom både rörliga polisen och kriminalpolisen.
Innan han blev pensionär och företagare jobbade han med förebyggande verksamhet vid kriminalpolisen i Åbo.
I dag upptar företagandet en stor del av Järvinens tid. Han driver också mötes- och festlokalen Kapellstrand på Kirjalaön tillsammans med sin fru.
Till hans meriter som företagare hör också utvecklandet av en patenterad teknik för oljebekämpning.
Men nu är det vassbekämpning och vassklippningsteknik som gäller.
Miniatyrmodell av vassklipparen. I fören ses klippaggregatet samt krossen som krossar och balar vassen.
Vassklipparen som Järvinen utvecklat har en kapacitet som gör att den klipper en hektar vass i timmen.
– På årsnivå kommer man upp till 5000 hektar, säger Järvinen.
Han säger att det gjorts beräkningar som visar att det finnas 50 000 hektar vass enbart i Skärgårdshavet.
Järvinen ser en stor potential i vassen bara man lyckas skapa effektiva återvinningskedjor.
– Användningsmöjligheterna är många. Vassen kan användas bland annat som byggnadsmaterial, biobränsle och jordförbättringsmaterial.
Det finns också möjligheter till export.
– Handelsträdgårdarna i Europa använder vass som jordförbättringsmaterial, det kunde bli en exportvara för oss. Och i Japan används vass som livsmedel, japanerna äter vassen som sparris så visst finns det möjligheter. I bästa fall kan vassen bli vårt nya gröna guld, säger Järvinen.
Än så länge finns vassklipparen bara på ritbordet. Men företaget tänker i höst ansöka om finansiering av pilotprojektet som genomförs i samarbete med Åbo yrkeshögskola.
Miljöministeriet sitter på pengarna.
– Vi behöver en halv miljon euro för att kunna bygga vassklipparen, säger Järvinen.
Klipparen ska byggas och testas i Pargas
Den ska byggas av Pargasföretaget RS-Planering som är specialiserat på att bygga vassklippare.
– Går planerna i lås kommer vi att testa klipparen nästa vår i Pargas, säger Järvinen.
Meningen är att vassklipparen ska testas nästa vår i vattendrag i Pargas i samarbete med staden.
Båtar vid vassbevuxen strand.
I första hand testas klipparen på stadens egna vattenområden. Men tanken är att den också ska testas på privata vattenområden om intresse finns hos markägarna.
Vassklippningen ingår i programmet ”Näringsneutral kommun” som Pargas stad förbundit sig att delta i.
Målet med programmet som administreras av Miljöministeriet och pågår till slutet av nästa år är att främja återvinning av näringsämnen och förbättra Skärgårdshavets tillstånd.
Pargas stads miljövårdschef Carl-Sture Österman tycker att det är positivt att man nu verkar ha hittat en metod som gör återvinningen av vass lönsam.
– Det är på tiden. Jag har suttit i över 30 år på den här posten och under alla år har det varit likadant. Man har inte lyckats gör det lönsamt att återvinna vass, säger han.
Stora förväntningar på projektet
Miljömässigt medför vassklippningen och återvinningen positiva effekter eftersom utsläppen av näringsämnen i vattendragen minskar.
Vassen binder fosfor och kväve. När den vissnar och förmultnar frigörs näringsämnena i vattendragen. Får man bort vassen innan den hinner ruttna minskar utsläppen.
Österman har stora förväntningar på vassklippningen.
– Den bidrar till att hålla stränderna öppna och att grunda vikar inte växer igen. Lyckas man genomföra den i större skala speciellt i den inre skärgården kan det få en avgörande betydelse för minskningen av näringsämnen i vattendragen, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.