Jan-Ole Edberg 02.08.2019 12:19

Heikki Salmela, styrelseordförande i Hesburger och företagets grundare, är inte rädd för utmaningar.

Den här gången satsar hamburgerkedjan betydande summor på att utveckla snabbmat gjord på växtproteiner.

Familjeföretaget, där också Salmelas söner Kari och Marko jobbar, investerar över 10 miljoner euro i en ny växtproteinfabrik i S:t Karins.

Fabriken kommer att sysselsätta ett tiotal anställda.

– Vi vet inte ännu om den här satsningen blir lönsam. Men potential finns, efterfrågan på mat gjord på växtproteiner ökar hela tiden, säger Salmela.

– Världen och folks matvanor förändras, då gäller det att hänga med i utvecklingen, säger han.

Då Salmela startade med sin korvkiosk i Nådendal 1966 var korvar och köttpiroger i ropet.

– De gick åt som smör. Då brydde sig kunderna inte om de åt hälsosamt eller inte. I dag är det helt annorlunda.

Dagens konsumenter är mycket medvetna. De tänker inte bara på hälsan utan också på miljön.

– På sistone har också klimatet lyfts fram. Det har vi Greta Thunberg att tacka för, säger Salmela.

Viktigt att vi värnar om vår miljö

Han tycker att det är viktigt att vi värnar om miljön och jordens resurser, och att vi nyttjar dem smart.

– Myndigheterna borde införa fler miljöskatter och minska beskattningen av arbete och företagande, säger Salmela.

Hesburgers växtproteinfabrik byggs på Krossis industriområde vid Terottajankatu 1 där företaget har sin majonnäsfabrik och logistikterminal.

Fabriken är vid det här laget så gott som färdigbyggd och produktionsanläggningarna är installerade. Produktionen startar i höst.

Växtbaserade snabbmatsprodukter finns förvisso redan i Hesburgers sortiment. Men det är fråga om endast enstaka produkter som vegetarisk tortilla och sojastickor.

De är gjorda på växtproteiner som tidigare producerades i liten skala i Hesburgers växtproteinfabrik i Nystad.

Produkionskapaciteten är 3000 ton

Nu har Nystadsfabriken stängts och produktionen flyttas till fabriken i S:t Karins som har betydligt större kapacitet.

Med full kapacitet kan fabriken producera 3000 ton växtproteinprodukter om året där soja, havre, bondböna och potatis används som råvaror.

Produktionsanläggningen är toppmodern med datorstyrda maskiner.

– De är också topphemliga. En del av maskinerna är specialtillverkade för oss. Det betyder att inga utomstående släpps in fabriken, säger Salmela.

Tack vare fabriken kan Hesburger förbättra kvaliteten på sina nuvarande växtbaserade produkter samt utveckla nya.

En utmaning är att få burgarna att smaka gott

Högst på listan står växtbaserade hamburgare gjorda på växtproteiner som produceras i fabriken i S:t Karins.

– Den största utmaningen är smaken. Det gäller att få hamburgarna att smaka gott, så gott att också köttätarna gillar dem, säger Salmela.

Innan produktionen kan starta ska produktionsmaskinerna trimmas och testköras.

– Allt tar sin tid. Produkterna ska också testas innan produktionen kan starta på allvar, säger Salmela.

Målet är att ha växtbaserade burgare på menyn före årsskiftet

Målet är att starta produktionen av växtprotein med en tidtabell som gör det möjligt för Hesburgers restauranger att införa växtbaserade hamburgare på menyn innan årets slut.

– Meningen är att kunderna ska kunna köpa hamburgarna senast vid årsskiftet, säger Salmela.

Men fabriken kommer inte att förse enbart Hesburgers restauranger med växtprotein.

Produktionskapaciteten är så pass stor att den ger Hesburger möjligheter att leverera växtproteinprodukter också till andra matserveringar som vill erbjuda maträtter gjorda på växtprotein.

– Möjligheterna är många. Men i första hand är tanken att vi kan erbjuda produkterna till skolor och daghem, säger Salmela

Jan-Ole Edberg
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln