Muddermassor som dumpats på fel ställe upprör i Houtskär
Det gråtonade området uppe i bild visar muddermassronas omfattning. /foto: Skärmdump, Lantmäteriverkets sajt
Hur kommer det sig att feldumpade muddermassor kan få ligga kvar, i strid med myndigheternas tillstånd? Det funderar många vattenägare över i Sandö samfällda vattenområde i Houtskär.
Sandö som ligger mellan fasta Houtskär och Berghamn har en unik sandås och omgivningen beskrivs som speciell av både NTM-centralen och staden.
När den här stugägaren lät muddra stranden i en grund vassvik dumpades massorna intill stranden, inte på det ställe längre upp på land såsom tillståndet angav.
Trots avvikelsen från tillståndet och trots ett kompakt motstånd ligger muddermassorna kvar.
Stugägaren har i stället i efterskott bett om ett nytt lov av Regionförvaltningsverket – för att låta dem ligga kvar där de lagts vid muddringen för två år sedan.
– Jag vill följa lagen så jag har bett om ett nytt lov, säger han per telefon.
Både kommunala — Pargas stad — och statliga myndigheter har påpekat felet
Att inte enbart andra vattenägare kring Sandö, utan även Pargas stad och Närings-, trafik- och miljöcentralens experter anser att muddermassorna ligger på fel ställe hjälper inte.
Och de inte bara anser det, NTM-centralen har sagt klart ifrån: muddermassorna bör flyttas till den angivna platsen på sökandes tomtmark, inte ligga vid strandvattnet.
Men i och med att stugägaren bemötte NTM-centralens krav med en ny ansökan är frågan oavgjord, den ligger igen hos Regionförvaltningsverket (RFV) där dylika processer kan ta upp emot ett år.
Det är alltså Regionförvaltningsverket som beviljar tillstånd i muddringsärenden.
När stugägaren i tiderna hade ansökt om muddringslov av RFV ombads också dåvarande miljönämnd i Pargas att ge ett utlåtande i frågan.
Det utlåtandet gavs i augusti 2016. Där krävs det att muddermassorna deponeras på sökandens mark, inte i strandvattnet som tillhör ett delägarlag.
Sandö i Houtskär ligger mellan Berghamn och fasta Houtskär, lite norr om farleden. /Skärmdump, Google Maps
Houtskärsbor: Man ska följa de lov som har getts
Ett sådant tillstånd var det som markägaren fick. När muddringen sedan gjordes 2017 märkte ortsbor att massorna ligger på fel ställe.
– Vi har inget emot muddring i sig, men tycker att man ska följa givna lov, säger Tomas Mårtensson, en av vattenägarna i Sandö samfällda vattenområde.
– Dessutom tycker vi inte att man kan skapa tillandningsmark genom att lämna muddermassor vid stranden.
Totalt har Sandös samfällda vattenområde kring 200 vattenägare, så Mårtensson säger att skötseln av vattenområdets ärenden är lite tungrodd.
Men mark- och vattenägare på området vände sig till Pargas stad och påtalade att allt inte har gått rätt till.
Stadens miljöchef Carl-Sture Österman säger att staden har varit inne på samma linje:
– Staden har varit av samma åsikt, och vi har också uppvaktat NTM-centralen som är den övervakande myndigheten för muddringar. NTM-centralens Maria Timonen har varit där och kontrollerat stället.
Timonen är nu på semester.
NTM-centralen krävde att massorna flyttas enligt lovet
Men hennes och NTM-centralens åsikt blev alltså att stugägaren hade dumpat muddermassorna fel och uppmanade honom åtgärda saken. Det här var i fjol somras.
Vattendragsexpert Kaisa Lehto på NTM-centralen bekräftar att så är fallet, men säger att bollen ligger hos Regionförvaltningsverket.
– Det tar ofta många månader innan de har hört berörda och samlat in alla uppgifter. Att få ett beslut kan alltså ta ett bra tag ännu, säger hon.
Registratorskontoret på Regionförvaltningsverket i Södra Finland bekräftar att Sandö-ärendet inte ännu har avgjorts. Mer information än så lyckas inte ÅU få kring ärendet.
Stugägaren lovar åtgärder om han får back på nytt lov
Stugägaren säger att han har förstått att det kan gå ett år innan han får besked.
– Jag vill beklaga att massorna delvis ligger fel. Men eftersom vattnet här har blivit klarare skulle jag hoppas att RFV ger mig rätt, det kan inte vara så stor skillnad på i vilken vass muddermassorna ligger.
Om beslutet blir att de måste flyttas då?
– Då flyttar jag på dem. Och får jag tillstånd att hålla kvar muddermassorna där de är betalar jag ersättning till vattenägarna.
Muddermassorna uppskattas i dag täcka ett cirka 3000 kvadrat stort landområde, och har blivit såkallad tillandning.
Varför är muddermassor så illa?
Feldumpade muddermassor är ett otyg vet många vatten- och strandägare. Vi ber Pargas stads miljövårdschef Carl-Sture Österman förklara varför det är så.
– Fel mängder på fel ställen gör stranden och havet illa, konstaterar Österman. Helst bör man deponera muddermassor så högt upp på land att de inte ens vid högvatten kommer i kontakt med vattnet igen.
– Muddringen i sig frigör näringsämnen från bottensedimentet, och låter man sedan muddermassorna komma i omlopp igen gynnas övergödningen ännu mer.
– Därför är det så viktigt att man väljer rätt plats för dumpningen, avsikten är ju ett klarare vatten med bättre djup.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.