Anna-Maja Henriksson hoppas på en fortsättning för Kårkulla – men samkommunen måste ta kommunernas önskemål på allvar
Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson påpekar att svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning är en minoritet i minoriteten. – Det är väldigt viktigt att vi kan hitta en fortsatt hållbar lösning. Det handlar om individens rätt till omsorg och service på sitt modersmål, svenska. Foto: Erik Sandström/SPT
Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson efterlyser en bättre dialog mellan Kårkulla samkommun och kommunerna i Svenskfinland. Enligt Henriksson upplever många kommuner att Kårkullas tjänster är dyra och att samkommunen inte tar kommunernas feedback och oro för kostnadsutvecklingen på tillräckligt stort allvar.
— I Kårkullas verksamhet skulle en bra approach vara att föra en ständig dialog med kommunerna. Det räcker inte med att ha kontakt med den egna styrelsen, utan också stadsdirektörerna och kommundirektörerna måste få ge förslag angående verksamheten, säger Henriksson.
Stort ekonomiskt tryck
Kårkulla samkommuns huvudsakliga uppgift är att erbjuda service för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I juni fattade social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad beslutet att utreda om kommunerna i Jakobstadsregionen skulle kunna flytta över boendeverksamheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning i egen regi.
Kommunerna som berörs av beslutet är Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo. Anna-Maja Henriksson är ordförande för Jakobstads stadsfullmäktige men hon säger att hon inte varit inblandad i beslutsprocessen.
— Det är uppenbart att kommunerna lever under ett ständigt ekonomiskt tryck, och det är fullständigt naturligt att de söker lösningar för hur de kan arrangera dessa tjänster med en mindre peng. Det är det behovet som lär ligga bakom beslutet i Jakobstadsregionen.
— Min förhoppning är att den här diskussionen som nu förs kan leda till att man sätter sig ner tillsammans och funderar på hur man ska gå vidare. Svenskfinland behöver en aktör som har specialkunnande i vård av personer med funktionsnedsättning. Den spetskompetensen kan vi inte slarva bort.
Vårdreformen kommer med svar?
Sofia Ulfstedt , samkommunsdirektör på Kårkulla, har sagt att Kårkullas verksamhet är i fara om många kommuner slutar köpa dess tjänster. Henriksson hoppas att Kårkullas verksamhet kan fortsätta, men då måste samkommunen klara av att hålla sina kunder nöjda.
— Jag tycker inte att Svenskfinland har råd att dra mattan under Kårkulla, men Kårkulla måste ta kommunernas önskemål på allvar och klara av att förnya sin verksamhet vid behov.
— En relevant fråga är i vilken utsträckning det är nödvändigt att det är Kårkulla själv som upprätthåller boendena, eller om man kan tänka sig att Kårkulla står för spetskompetensen och utvecklingen av den svenska vården av personer med funktionsnedsättning. I en sådan modell skulle också andra aktörer som exempelvis kommunerna kunna upprätthålla en del boenden.
Enligt Henriksson kan utformningen av social- och hälsovårdsreformen i sinom tid ge en fingervisning om hur det lönar sig för Kårkulla och kommunerna att organisera den svenskspråkiga vårdverksamheten.
Kårkulla samkommun har sammanlagt 43 serviceenheter runtom i Svenskfinland.
Finns ett alternativ om Kårkulla skall hållas kvar och det är att de måste se över sin service och priset på tjänsterna. Med rätta borde tjänserna konkurrensutsättas, men det är svårare eftersom man har mer eller mindre monopol. Så det är helt rätt att flera kommuner försöker komma på andra lösningar om man envisas att inte ändra sin verksamhet och anpassar priserna.