Blir skärgården småningom ett reservat med sommarbegivenheter?
Nu inleds högsäsongen i skärgården. Olika evenemang ordnas och de kommande veckosluten innehåller flera evenemang än man klarar av att besöka. När skolorna kör i gång, återgår skärgården till ett lugnare tempo.
Den åboländska skärgården, precis som vilket skärgårdsområde som helst, lever upp under några hektiska veckor varje sommar. En stor del av året är vardagen i skärgården betydligt lugnare. Det här är inget nytt fenomen, men genom att den fasta befolkningen i skärgården hela tiden minskar, blir företeelsen allt tydligare. Med skärgård avses här de södra delarna av Pargas och Kimitoön.
Åbolands skärgård är unik, det kan alla hålla med om. Att vara unik betyder ändå inte fördelar i kampen om fast bosatta. En stor del av befolkningen värdesätter i dag helt andra saker än de skärgården kan erbjuda. Tröskeln att bosätta sig på en plats utan fast vägförbindelse har blivit högre. En överkomlig arbetsresa i en riktning är i dag högst cirka en timme. Så trots att man kommer hemifrån till jobbet via fast väg, blir sträckan i minuter mätt avgörande. De här betyder att många orter i skärgården inte är ett alternativ, då man väljer var man bosätter sig.
Det är inte bara urbaniseringen som tömmer skärgården. Det är också svårt att hitta en bostad eller att köpa mark i skärgården. Trots att det finns enstaka objekt till salu, vänder det inte den negativa trenden. Frågan är på inget vis enkel. Trots att man skulle lyckas med att skapa bostäder, krävs det också utkomstmöjligheter. Vad ska man då göra, för att undvika att skärgården blir ett reservat, där behagliga sommarevenemang ordnas, mysiga sommarkrogar håller öppet ett antal veckor och trubadurer uppträder i gästhamnarna under juli månad?
Satsningar på turism behövs, men de löser inte skärgårdens utmaningar. Det är utmärkt med satsningar som gjorts på till exempel Örö, Gullkrona och Brännskär, men dessa löser inte problemen med att befolkningen i skärgården minskar. Satsningarna skapar arbete för företagare och erbjuder många ungdomar sommarjobb. En kort och intensiv sommarsäsong möjliggör också en året om verksamhet för ett flertal företag.
Åbolands skärgård har också ett extra trumfkort i det svenska språket. För många finländare är det som att åka utomlands att åka till den åboländska skärgården. I detta sammanhang borde man ännu tydligare lyfta fram språket som någonting exklusivt för regionen.
Evenemangen som ordnas sommartid ska inte underskattas, de behövs, skapar lokal gemenskap och ger synlighet. Evenemangen får ändå inte invagga skärgården i en tro att de löser det grundläggande problemet i skärgården, avfolkningen. Många evenemang som arrangeras, även lite större, förverkligas med talkokrafter. Dessa evenemang kommer man inte att kunna arrangera i framtiden, om befolkningsminskningen håller i sig.
När man talar om evenemang, möter man också konstellationen stad mot landsbygd. I många städer har man satsat stort på att olika aktörer ska kunna erbjuda olika sommarevenemang. Flera evenemang som ordnas i Åbo konkurrerar med evenemang som ordnas i skärgården. I Åbo är utbudet av begivenheter nästan obegränsat, det finns någonting för alla.
Man måste göra allt man kan för att undvika att Åbolands skärgård blir ett reservat för ett litet och minskande antal, i huvudsak svenskspråkiga, skärgårdsbor. Inte för att språket spelar någon roll i sammanhanget, men ju längre ut man kommer i skärgården, desto större är andelen svenskspråkiga. För att vända trenden behövs det privata satsningar och modiga entreprenörer.
Det finns ett antal goda exempel på satsningar som skapat året om jobb och bidragit med ny livskraft i skärgården. Det kanske bästa exemplet man hittar är Kasnäs. Där har man skapat en unik helhet och byggt upp en stark knutpunkt i en äkta skärgårdsmiljö. Går man ett antal år tillbaka i tiden var Kasnäs mera ett ställe där landsvägen tog slut, än ett starkt året om servicecenter, i kombination med industri. Även i Nagu hittar man satsningar, som skapat utkomstmöjligheter året om.
Om skärgården ska vara livskraftig och bebodd året om i framtiden, behövs det nya tag och privata satsningar. Staten och kommunerna kommer inte att kunna vända trenden i skärgården, men den offentliga sektorn kan göra sitt för att inte krångla till det för dem som vill försöka. Man kan nästan säga att ju mindre den offentliga sektorn blandar sig i näringslivets utveckling i skärgården, desto större är möjligheterna att lyckas.
Den offentliga sektorn har två viktiga uppgifter. Laglighetsövervakning behövs, men också den kan genomföras uppmuntrande i stället för begränsande. Även offentliga satsningar på infrastruktur i alla former är livsviktiga i skärgården.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.