Från 4 000 åskådare per match till några hundra – Matti Laisaari har följt ÅIFK sedan de var bäst i stan
Matti Laisaari är oftast på plats då ÅIFK spelar. Foto: Fredrik Häggman
På lördag utlovas en riktig fotbollsfest i Pargas med både herrderby, dammatch mellan PIF och IFK Mariehamn samt juniorfotboll i form av ÅU-cupen.
Med anledning av matchen mellan Pargas IF och Åbo IFK har ÅU intervjuat supportrar från de båda lägren.
En förening med stolta anor
Finska ligamästare 1910, 1920 och 1924. Cupmästare 1965. Åbo IFK:s fotbollsanor är långa och stolta, men nu för tiden ligger fokus i första hand på juniorverksamheten. Det finns ändå de som fortfarande troget följer ÅIFK-herrarna både hemma och borta.
En av dem är Nådendalsbon Matti Laisaari.
– Visst går jag ibland på TPS-matcher och i viss mån också Intermatcher, men det känns inte alls lika irriterande att se dem förlora som om ÅIFK förlorar, berättar Laisaari, som försöker se alla hemmamatcher och bortamatcher i närregionen på plats.
4 000 åskådare per match på 60-talet
Det är länge sedan föreningen upplevde större framgångar, men Laisaari minns guldåldern på 50- och 60-talen. Då hade herrlaget som mest ett publiksnitt på 4 000 personer per match – mest i hela ligan (Helsingin Sanomat 14.10.1963). Nu för tiden är det positivt om publiksiffran är tresiffrig.
– Kulmen var cupguldet 1965 mot TPS, men den matchen missade jag för att jag var i armén.
Kamraternas gamla rival TPS grundades i tiderna som en finskspråkig motvikt till storklubben IFK. Laisaari förklarar ändå att ÅIFK under hans tid alltid har varit en tvåspråkig förening.
– Jag har aldrig upplevt någon motsättning mellan finsk- och svenskspråkiga, varken inom ÅIFK eller mellan ÅIFK och andra föreningar.
Rivaliteten mellan TPS och ÅIFK slocknade under 1970-talet då kamraterna sjönk genom divisionerna. 1967 åkte man för sista gången ur ligan och på 70-talet var laget som sämst nere i division fyra.
– I dagens läge är Inter och TPS suveräna. De värsta rivalerna nu för tiden är snarare lagen från kranskommunerna, såsom Masku och KaaPo.
ÅIFK:are sedan 50-talet
Laisaari förklarar att engagemanget för ÅIFK bottnar i hans långa historia inom föreningen. Den sträcker sig tillbaka till 50-talet, då han började spela med IFK:s juniorer.
– Jag är själv finskspråkig från början, men i grannhuset bodde en svenskspråkig familj som hade en jämnårig pojke. Det är väl det som är orsaken till att det blev just ÅIFK för mig.
Det var början på en lång rad uppdrag inom föreningen, bland annat som ordförande för fotbollssektionen då den separerades från resten av föreningen år 1985.
– När ÅIFK firade 100-årsjubileum år 2008 belönades jag med föreningens guldmärke, och då tyckte jag att det var dags att ta ett steg tillbaka och bara följa med från läktarplats.
Följer du några andra lag?
– Jag brukar följa de andra lokala lagens ÅIFK-spelare. Det finns ett 20-tal med IFK-bakgrund bara i division tre, varav en hel del i Pargas IF och Inter 2.
Vilken spelare är den bästa du sett i ÅIFK?
– Det är svårt att säga, det finns ju flera såna som Tero Forss och Miikka Kajander som gått vidare till större klubbar. Den bästa tränaren är åtminstone Mika Laurikainen, som lyfte herrarna från division tre till ettan innan han gick till TPS vid millennieskiftet.
På lördag spelar IFK mot Piffen i Pargas. Vad tror du om den matchen?
– Pargas IF har ett mer namnstarkt lag, men allt kan hända. Vår styrka är mittfältet, där har vi flera bra spelare i år.
Matchen mellan Pargas IF och Åbo IFK spelas på lördag klockan 17.15.
LÄS OCKSÅ:
Pargas IF-supportrar: ”Det är en social grej att gå på Piffenmatch”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.