Försvarsmakten övar mitt under ejderns häckningstid – "Om vi upptäcker ett bo täcker vi över det med dun"


Ejderexpert förargar sig över att krigsövningar ordnas under försommaren – mitt under fåglarnas häckningstid. Foto: Wikimedia commons/Ron Knight
Försvarsmakten försöker undvika att störa häckande fåglar och andra djur under sina stridsövningar. Men ibland sker misstag – som när man förtöjde en militärbåt vid en ”landstigning förbjuden”-skylt och vägrade lämna den fredade ön.
Krigsövningarnas största miljöpåverkan kommer från just bränsleförbrukningen. Men det är en helt annan detalj som irriterar fågelexperter.
– Måste man verkligen öva när fåglarna häckar i skärgården? Det är som med skogshuggning. Man ska inte avverka skog under fåglarnas häckningstid. Så gör man bara inte, säger Mikael Kilpi som under flera årtionden forskade i ejdrar.
Numera är Kilpi pensionär. Men han oroar sig för ejderns framtid eftersom stammen i flera års tid minskat avsevärt.
– Människan har fört in mink och mårdhund som inte hör hemma i Finlands natur. De äter upp ejdrar och har inga naturliga fiender.

Misa Kangaste, marinens beredskapschef, säger att man undviker att skada naturen eller störa djuren så gott man kan under stridsövningar. Under högsommaren är sjötrafiken i området så livlig att det är svårt att genomföra skjutningar. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Soldater bäddar in fågelägg
När försvarsmakten planerar sina stridsövningar försöker man minimera övningens miljöpåverkan. Den stora sjöstridsövningen Silja pågår just nu på Östersjön.
– När vi övar till havs försöker vi hålla oss borta från naturskydds- och Natura-områden. Trupperna har också fått information om var de får röra sig på de öar där de landstiger, säger marinens beredskapschef Misa Kangaste som leder övningen.
Eftersom skärgården är ett viktigt häckningsområde har försvarsmakten särskilda bestämmelser för hur man ska agera vid olika situationer. Inom en 300 meters radie från ett havsörnsbo är all militärverksamhet förbjuden. Där får trupper varken öva eller tälta.
– Om en soldat hittar ett fågelbo med ägg i, täcker vi över boet med närliggande dun, säger Kangaste.
Ett tomt bo innebär nämligen att den ruvande mamman troligtvis blivit bortskrämd. Om äggen lämnas synliga blir de snabbt uppätna av kråkor.

När ejderungarna har kläckts störs de inte lika lätt av människan. Havsörnar och minkar är däremot duktiga jägare som tar många fågelungar. Foto: Wikimedia commons/Andreas Trepte
De flesta ejderäggen har kläckts
Informationsflödet mellan miljöorganisationerna och försvarsmakten fungerar bra just nu, säger biologen Kim Jaatinen, vd för Natur- och viltvårdsstiftelsen och ledare för ejderforskningen vid Tvärminne zoologiska station. Men han och kollegan Markus Öst, akademilektor vid Åbo Akademi, minns ännu den gången när Nylands brigad 2010 övade på en fridlyst ejderholme.
– Soldaterna hade fått order att ta sig till ön och vägrade lämna ön. Vi fick gå via deras befäl för att få dem att lämna ön, säger Jaatinen.
Tvärminne zoologiska station ligger ett stenkast från Syndalen där Nylands brigad har sitt övningsområde. Jaatinen säger att fåglarna inom deras forskningsområde inte längre störs av smällar, ljud eller militärbåtar.
– Korta besök är inte farliga. Det är när man landstiger och håller till en längre tid i närheten av ett sjöfågelbo som häckningen kan misslyckas.
Nu har den största delen av ejderäggen kläckts, säger Jaatinen. Och det är bra. Det innebär att ejdrarna inte störs lika lätt. Men det finns fortfarande andra sjöfåglar som ruvar.
– Visst är det viktigt att öva och ha krigsberedskap, men det är inte många veckor om året som skärgårdsfåglarna har bon. Man skulle kunna öva någon annan tid på året, säger Jaatinen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.