Den finska försvarsmakten har fått en ny uppgift: att ta emot och ge militärt bistånd. Därför är gemensamma övningar med grannlandet Sverige ytterst viktiga, säger Arvi Tavaila, kommodor vid Nylands Brigad.
– Det viktigaste är att soldaterna får öva tillsammans. Men vi får också testa hur bra våra system fungerar ihop. Det kan till exempel handla om något så enkelt som att bensinpumpen i våra hamnar passar till de svenska båtarna.
I över två decennier har finländska och svenska trupper övat tillsammans. Under de senaste fyra åren har samarbetet utökats.
– Säkerhetsläget i närområdet har blivit sämre och då är det logiskt att man på det militära och det politiska planet förbereder sig för en möjlig krissituation, säger Tavaila.

Vilken hotbild ser du att det finns?

– Vi fördjupar vårt samarbete för att kunna försvara våra länder tillsammans ifall våra försvarsministrar fattar ett sådant beslut. Men det finns ingen hotbild mot oss just nu.

Parmiddag på semestern

På måndagen avfyrades för första gången både finska och svenska kustrobotar mot ett gemensamt mål. Det gjordes under svensk eldledning, och den svenske översten Patrik Gardesten vid Amfibieregementet är nöjd.
– Det är mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vi har samma huvuduppgift och vi övar i mycket liknande miljö. Det har gjort att vi har nästan identisk utrustning, samma vapensystem, våra båtar liknar varandra och vi känner en stark samhörighet.
Under övningarna har många vänskapsband knutits: bland annat mellan översten och kommodoren.
– Vi ringer och mejlar varandra med jämna mellanrum. Och det är inte för att fråga om militärövningar, utan om vi ska träffas, säger Gardesten.
Han säger också att det har blivit en tradition att Nylands brigads kommodor och han träffas en gång under sommaren för en parmiddag med sina respektive.

Mot ett gemensamt försvar

Länderna har som mål för framtiden att uppnå ett gemensamt operativt försvar som tillsammans kan agera i en krigssituation.
– Vi är på god väg att nå målet. Redan i dag kan vi samarbeta med olika vapensystem i skarpt läge, säger Arvi Tavaila.
Det som ännu saknas är säker kommunikation i fält.
– Det går att ringa krypterat till Sverige från den finska huvudstaben eller marinstaben. Men ute på fältet kan vi inte koppla samman vår signalutrustning. Om vi vill höja nivån på samarbetet skulle vi behöva ny utrustning och det i sin tur kostar.
Förutom kostnader ser Tavaila inget hinder för att nå målet. Han säger att det finns politisk vilja i bägge länderna att fördjupa samarbetet.

Yrkessoldater ska orka längre

Soldaterna delar inte tält med varandra under övningen men de har ändå haft mycket tid att lära känna varandra. Gustav Söderholm, jägare vid Nylands Brigad, säger att han har märkt att de svenska soldaterna inte tilltalar sitt befäl med militärgrad och att organisationen inte verkar vara lika hierarkisk.
– Deras sätt är annat än vad vi är vana vid. De bär inte full stridsutrustning hela tiden och det är skönt för oss. Det innebär att inte vi heller behöver göra det.
Simon Olsson-Joberg, vice korpral och gruppchef vid Amfibieregementet, har jobbat som yrkessoldat i fem år. Enligt honom är det finska försvaret mer detaljstyrt. Han ger sina underordnade mer frihet, medan han har märkt att de finländska gruppcheferna handgripligt styr sitt manskap.
– Den här terrängen har varit tuffare än vår. Vi har haft väldiga vågor ute till havs. Men annars tycker jag att här är till och med ännu vackrare än i den svenska skärgården.
Han förklarar varför de svenska soldaterna inte bär stridsutrustning mer än nödvändigt för att de ska orka. Det är ett yrke att vara soldat, och knän och leder ska tåla många, många år.

Airiston Helmi i Åbolands skärgård

På veckoslutet publicerade Helsingin Sanomat en intervju med Airiston Helmis ryska ägare Pavel Melnikov. Han äger ett flertal öar och fastigheter vid strategiskt viktiga ställen i Åbolands skärgård. I intervjun förnekar han att hans öar skulle ha kopplingar till den ryska staten.
Polisen gjorde ett tillslag mot företaget Airiston Helmis fastigheter i september 2018. Enligt Helsingin Sanomat skickade Finland ett budskap till Ryssland oavsett om det var avsiktligt eller inte.
Enligt Arvi Tavaila påverkar det inte brigadens eller försvarsmaktens verksamhet.
– Om operationen uppfattades som en markering ser jag det som positivt. Jag tycker det är bra att visa att Finland tar saker på allvar.
Om det däremot skulle visa sig att Melnikov med sina fastigheter har något annat syfte än som fritidshus kan det få följder.
– Då skulle vi vara tvungna att följa med läget ännu mer noggrant än tidigare. Det positiva med det här fallet är att det ökade medvetenheten bland politiker och försvarsmakten.