Åbolands sjukhus upphör – vem bryr sig?
Styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt föreslår att Åbolands sjukhus införlivas med ÅUCS. Samtidigt vill sjukvårdsdistriktet stärka svenska språkets ställning i vården. Hur lyckas det här?
Styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt enhälliga förslag att Åbolands sjukhus blir en del av Åbo universitetscentralsjukhus är ett dråpslag mot vård på svenska i regionen. Styrelsens ordförande Piia Elo kommenterar beslutet genom att säga att det är ett bra beslut för den svenskspråkiga vården. Man kan med fog ställa sig frågan i vilken verklighet styrelsens ordförande lever?
Elo fortsätter med att säga att det inte handlar om att lägga ner ett sjukhus, utan om en organisatorisk förändring. Vidare säger hon att en ny formulering i förvaltningsstadgan ska trygga svenskan. Det här låter tyvärr mera som förklaringar än som en genomtänkt strategi för hur man i framtiden ska kunna erbjuda vård på svenska. Den strategin verkar inte finnas, inte i sjukvårdsdistriktet och inte i kommunerna.
Till ÅU säger Pargas och Kimitoöns representanter att man är besvikna. Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta säger att man kämpat för Åbolands sjukhus och att kommunen gett ett utlåtande. Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén säger att staden fortsättningsvis kommer att åberopa paragraf 11 i sjukvårdsdistriktets grundstadga. Paragrafen handlar om att väsentliga ändringar i verksamheten ska godkännas av en 2/3 majoritet av delägarkommunernas representanter.
Det slutliga beslutet kommer att fattas av sjukvårdsdistriktets styrelse den 11 juni. Hur blev det så här?
I kommunala sammanhang fattas de formella besluten när de olika organen är sammankallade till möte. I praktiken fattas dock besluten redan innan mötet börjar. Det här görs genom diskussioner mellan olika politiker och politiska grupper, även de beredande tjänstemännen har en central roll då besluten byggs upp. Om Pargas och Kimitoöns representanter för en regelbunden dialog med andra kommuner och sjukvårdsdistriktet, borde förslaget inte ha kommit som en överraskning.
Väsentligt i detta fall hade varit att hitta ett alternativ till det förslag som nu kommer att bli ett beslut. Nu är det med stor sannolikhet för sent. Alternativet att fortsätta som tidigare duger inte. Vem har missat då alternativ saknas?
Kommunerna kan inte utgå från att dylika processer sköts via utlåtanden och formella kontakter. En blåögd eller likgiltig inställning resulterar ofta i beslut som man inte önskar. Att avge utlåtande i olika frågor är något av det mest gäspiga kommuner och andra instanser sysslar med. För att ett utlåtande ska ha effekt, behövs kall fakta och i bästa fall hänvisningar till lagparagrafer. I detta fall borde en djupdykning i frågan om tolkningen av grundstadgan ha gjorts redan i god tid på förhand.
Det faktum att Åbolands sjukhus upphör och verksamheten i byggnaden blir en del av ÅUCS linjeorganisationer har såväl symbolisk som praktisk betydelse.
Symboliskt har Åbolands sjukhus varit större än dess egentliga betydelse. Åbolands sjukhus har framkallat en trygghetskänsla och förmedlat en bild av att det finns specialsjukvård på svenska, även i Sydvästra Finland. Det här trots att sjukhusets verksamhet och utbud kraftigt har krympt under de senaste åren.
I praktiken kan förändringen betyda att byggnaden där Åbolands sjukhus verkar rivs och ersätts med en annan byggnad för helt andra ändamål. Varför skulle ÅUCS på sikt ha ett stort och modernt campusområde i Kuppis med en pytteliten enhet i en gammal byggnad på Kaskisgatan? Det här sker knappast de närmaste åren, men kanske redan i mitten av 2020-talet. Det här är den enda vettiga lösningen om man beaktar ekonomiska realiteter och synergieffekter i vården.
När Åbolands sjukhus försvinner försvårar det också märkbart möjligheterna att skapa svenskspråkiga vårdlösningar för Åboland tillsammans med Åbo i den kommande vårdreformen. En ny vårdreform som bygger på 18 landskap är i antågande. Hur ska man trygga vården på svenska i Åboland? Frågan är inte enkel, då också SFP, som starkt bevakar svenska frågor, sätter nästan all energi på att lösa vårdfrågorna i Österbotten.
När ska de svenskspråkiga vakna och lyfta huvudet ur ankdammen i Åbo och Åboland? Ser man verkligen inte vad som håller på att hända med svenskan i vår vardag och i samband med olika förvaltningsreformer? Lever finlandssvenskarna redan nu med en snorkellösning? Det är tryggt att hålla huvudet i ankdammen, så länge snorkeln fungerar.
Hienoa, että edes joku = ÅU:n Tom Simola uskaltaa sanoa suorat sanat!
Ja vet du Tom. Det har hållit på mycket längre än du anar. Redan på 70-talet försökte man på dåvarande Yrkesutbildningsstyrelsen överflytta den svenskspråkiga sjöfartsutbildningen till Åland. Exemplena är många och sträcker sig långt bak i tiden. Desvärre kommer det finska språket även att gå på samma nit som en relikt inom EU. Om det nu tröstar.