Sälskrämmor i Nådendal har viss effekt men är ingen lösning för öppna hav
Sälskrämman, som drivs med vind- och solenergi, har en teknik som utvecklats för fiskodlingar i Skottland. Foto: Petri Suuronen / Naturresursinstitutet Luke
De sälskrämmor som i fjol placerades ut i tre sund i Nådendal har haft effekt, säger Maria Saarinen, fiskeriaktivator vid Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp.
– Resultaten har varit sporrande.
En sälskrämma placerades ut nära bron Ukko-Pekka, en annan i sundet Särkänsalmi mellan öarna Luonnonmaa och Otava, en tredje i sundet vid Merimasku. Tanken var att se om man kan hålla sälarna borta från det vatten som finns nordväst om Nådendal stad.
– De fiskare som finns bakom sunden har sagt att skadorna var mindre senaste höst. Det fanns tuggade fiskar men klart färre än tidigare, säger Saarinen.
En sälskrämma är ändå en lösning som fungerar bara i undantagsfall. En orsak är priset, femton-tjugotusen euro.
– Dessutom har den en begränsad räckvidd, kanske 50–100 meter, säger Saarinen.
Fiskar hör inte sälskrämmans ljud, medan människor hör ett snabbt tickande. Sälar upplever däremot ljudet som väldigt obehagligt, och håller sig borta.
Skrämmor med ljud är ingen nyhet, men problemet är att sälar vänjer sig. Den apparat som nu har testats har däremot ett oregelbundet ljud som visat sig effektivt vid fiskodlingar.
Sälskrämman, som drivs med vind- och solenergi, har utvecklats i Skottland. Den inhemska varianten har gjorts av företaget Vire Labs i Björneborg.
Experimenten med sälskrämmor är ett samarbete mellan Luke och olika yrkesfiskare samt Finlands Yrkesfiskarförbund, FYFF.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.