Carina Holm 16.05.2019 04:36

I vår blir omkring 25 200 unga människor studenter i Finland.
I onsdags kom de officiella resultaten av vårens studentskrivningar från Studentexamensnämnden och nu är det klart vem som blir student i vår.
Namnen på de av årets studenter i Åbo, Pargas och Kimitoön, som har tillåtit publicering, finns på åu.fi och på sidan 19 i torsdagens ÅU.
Ett stort och varmt grattis till var och en!
Det är fortfarande stort att bli student i Finland.
Exempelvis Pargas svenska gymnasium flaggade i går när resultaten kom.
Det var en fin gest!
Varje student skulle förtjäna en egen flaggdag.
För alla som blir studenter har jobbat enligt egna förutsättningar för att få den vita mössan.
En del har haft förmånen att ha det lätt för sig, till och med i dagens krävande gymnasievärld och det har varit självklart från dag ett att de kommer att bli studenter, utan några större krusiduller.
Kanske har det varit självklart att betygen kommer att vara goda, mycket goda, rentav på toppnivå.
Andra har fått kämpa från dag ett.
Kämpa med stress och press, mot egna förväntningar och andras.
En del har haft svårt att orka, svårt att hitta motivationen.
En del har haft svårt på andra sätt.
Därför skulle det vara så viktigt att komma ihåg – att alla som blir studenter blir det enligt de egna förutsättningarna.
Ingen kan jämföras med någon annan.
Ingens resultat borde jämföras med någon annans.
Varken med grannens ungdomar eller med de egna resultaten från anno dazumal.
Det är också budskapet till vårens studenter från Tiina Tähkä, generalsekreterare vid Studentexamensnämnden.
– Man borde inte granska framgång endast utgående från de bästa betygen. Varje student som har gjort sitt bästa kan vara stolt över sina resultat, säger hon i ett pressmeddelande.
Lyssna på vad hon säger!
Det gäller både studenter och deras föräldrar.
Alltför ofta hör vi om unga människor som mår dåligt.
”Skolstressen sprider sig som en epidemi i gymnasierna – i Jakobstads och Kyrkslätts gymnasier är över en fjärdedel av flickorna stressade”, skrev Yle i början av maj.
En av de intervjuade unga kvinnorna, som alltid hade varit duktig i matematik i grundskolan, brast i gråt under det första provet i lång matematik i gymnasiet.
Hon var så trött, så trött och kunde inte tänka alls.
Det är sorgligt, eftersom studentexamen ofta är eller borde vara början på betydligt mer krävande studier.
Många vill mycket och ställer kraven enligt det, andra upplever att föräldrarna vill mycket.
Samtidigt är det inte bara i toppgymnasierna i de stora städerna där eleverna är slutkörda och utmattade.
Alla gymnasieungdomar är inte mogna att disponera sin tid på ett förnuftigt sätt.
Enligt den senaste undersökningen om hälsan i skolan lider tretton procent av de gymnasieelever som har svarat av skolutmattning. När det gäller flickorna är siffrorna ännu högre och ungefär var femte flicka i gymnasiet är utmattad.
Flickor har också en tendens att tävla med varandra om prestationer och betyg, vilket ökar pressen. (Yle 5.5.2019.)
Rektorerna säger till Yle att en förklaring till skolutmattningen kan vara att nuvarande läroplan är så krävande. Skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet är stor.
Läroplaner har avlöst varandra vilket har stressat lärarna. Det i sin tur påverkar eleverna.
Avgörande för gymnasieungdomarnas välbefinnande kan också vara hur lätt det är för de unga att få stöd och hjälp i stressande situationer, så att man inte blir lämnad ensam med sina problem.
Nästan tjugo organisationer inom fostran, utbildning och forskning uppmanar nu regeringsförhandlarna att inte spara på utbildning och forskning, utan i stället satsa stort på de här områdena.
Till dem hör bland annat Finlands lärarförbund och Finlands näringsliv EK.
Lyssna på dem.
När de som börjar i gymnasiet i höst om några år skriver sina studentskrivningar kommer själva examensresultatet att väga ännu tyngre än i dag när de ska slåss om framtida studieplatser.
Hur ska de orka?
Samtidigt påminner också experterna om att ett visst mått av stress och ett visst tryck är en del av studierna.
En bra sak är att alla inte behöver bli studenter på tre år och få sin vita mössa på våren.
I dag går det att sprida ut studentexamensproven och bli student vid julen och efter tre och ett halvt eller fyra år, utan någon större dramatik.
Ännu mer flexibilitet skulle vara allt viktigare.
Alla studenter kan inte stöpas i samma form.
Därför är det så lätt att vilja säga till årets studenter: var nöjd med dig själv! Var glad över din prestation! Du har förtjänat den vita mössan – på ditt sätt. Grattis!

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln