Kommunerna rustar för framtidens utbildning – ojämlikheten är en av de största utmaningarna, säger utbildningschefer
Här kollar rektorer och bildningschefer på Sitras megatrendkort och hur trenderna kan påverka bildningen Fr.v. Annika Gustafsson, Pargas, Catharina Sunesdotter, Grankulla, Ben Johansson, Kimitoön, Jukka Hautaviita, Raseborg och Liliane Kjellman, Åbo. Foto: J-O Edberg
Hur ser framtidens bildningskommun ut?
Vilka strategier ska kommunernas utbildningsledare satsa på för att möta utmaningarna inom bildningssektorn?
Hur ska man minska ojämlikheten och trygga familjernas välmående?
Bland annat de här frågorna diskuterades då bildningschefer och rektorer från Åbo, Pargas, Kimitoön, Raseborg och Grankulla nyligen möttes i Åbo för att fortbilda sig.
Till teman som behandlades hörde bland annat strategiskt utvecklingsarbete, kommunikation och ledarskap och en välmående organisation.
– Satsningar på välmående och delaktighet blir allt viktigare inom bildningen, speciellt med tanke på THL:s rapporter om att ojämlikheten i samhället hela tiden ökar, säger Liliane Kjellman, direktör för den svenska bildningssektorn i Åbo.
Kimitoöns bildningschef Mats Johansson och Pargas bildningschef Ulrika Lundberg instämmer.
– Ojämlikheten är en av de största utmaningarna inom bildningssektorn i framtiden.
Alla tre önskar att nästa regering satsar mera pengar på utbildningen, och att resurserna kanaliseras på rätt sätt.
– Framförallt måste man satsa på förbyggande åtgärder inom småbarnspedagogiken. Det gäller att sätta i resurserna redan i ett tidigt skede innan det är för sent, säger Lundberg.
Det behövs också mera gränsöverskridande samarbete mellan bildningssektorn och socialsektorn i kommunerna.
– En familj i behov av hjälp behöver ett brett stöd. Men dagens regler och bestämmelser försvårar möjligheterna till samarbete över sektorgränserna. Här kan regeringen luckra på bestämmelserna och sänka trösklarna för samarbete, säger Kjellman.
Bildningscheferna Mats Johansson, Liliane Kjellman och Ulrika Lundberg önskar att nästa regering satsar mera pengar på utbildningen, och att resurserna kanaliseras på rätt sätt.
En utmaning är hur man ska få yrkeskunnig personal till småbarnspedagogiken.
– Det är brist på behörig personal, det är ett stort problem i många kommuner, säger Kjellman.
Enligt Johansson handlar det ofta om löner.
– Kommunerna är inte villiga att betala bra löner till anställda inom småbarnspedagogiken, säger han.
Ytterligare en utmaning är det minskande elevunderlaget i skolor på landsbygden medan trenden är den motsatta i tätorterna.
– Trenden har svängt totalt. Tidigare var det populärt att barnfamiljer flyttade från städerna till landsbygden, men i dag flyttar allt fler in till städerna, säger Lundberg.
I Åboland är trenden tydlig. I Åbo ökar antalet barn i dagis- och skolåldern medan prognoserna för Pargas och Kimitoön visar på sjunkande siffror.
– Utvecklingen är oroande. Kommunerna har ett tufft jobb att locka nya invånare och barnfamiljer, det hjälper inte om det inte finns jobb på orten. För att invånarantalet och antalet barn ska kunna växa är det viktigt att det finns ett mångsidigt utbud av arbetsplatser i kommunen, säger Johansson.
Fortbildningsdagarna i Åbo ingår i ett nationellt projekt som kallas ”Framtidsdalen”.
Projektet, som samordnas av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, är ettårigt och fokuserar på framtidens ledare inom utbildningen.
Målgruppen är utbildningsanordnare, bildnings- och sektordirektörer, skolornas och läroanstalternas rektorer samt personer i ledande ställning inom småbarnspedagogiken.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.