Skärgårdslagen är värdelös och politiken allt mera ansvarslös

2020-talet kan bli årtiondet då skärgården stängdes för året om bruk. Skärgården blev ett högklassigt rekreationsområde med samma öppettider som övriga nöjesparker i vårt land. Är det så här riksdagen ser på framtiden i Åboland?
Skärgården är utsatt för angrepp från myndigheter och statsägda bolag. Postutdelningen ska krympas till en gång i veckan, fastighetsskatten ska höjas och staten har de senaste åren dragit bort nästan all tänkbar service från skärgården. Den bortdragna servicen har betytt en stor minskning i antalet statliga arbetsplatser.
Rosala byaråds ordförande Sixten Laine säger till ÅU att han är benägen att misstänka att det finns en dold agenda att avfolka skärgården. Det är svårt att säga om det är sant, men det finns åtminstone inte en agenda att hålla skärgården livskraftig.
Pargas och Kimitoön är skärgårdskommuner och skärgårdslagen gäller. Det stora bekymret är att skärgårdslagen eller lag om främjande av skärgårdens utveckling, som den egentligen heter, är ganska värdelös. Några av lagens paragrafer har en viss betydelse, det gäller till exempel paragrafen om status som skärgårdskommun samt paragrafen om Skärgårdsdelegationen. Till övriga delar är lagen mera en rekommendation än en lag med tydliga och bindande formuleringar. I förhållande till postlagen är skärgårdslagen också svag, eftersom postlagen kan anses vara en speciallag som ska tillämpas fram om en mera allmän lag som skärgårdslagen.
Det som gör saken ännu värre, om den ens kan bli värre, är att Posten öppet berättar att detta bara är en början, ytterligare försämringar är att vänta. Nu är det dags att reagera, nu är det dags för riksdagen att vidta åtgärder och nu är det dags för kommunerna att ställa sig på barrikaderna. Att ändringen i utdelningen görs nu, då Finland saknar en fungerande regering, tyder på att Posten tagit tillfället i akt.
Låt vara att Posten i dag är ett aktiebolag som ska göra vinst. Det finns lösningar om den nya riksdagen och den kommande regeringen så vill. Postens vinstutdelning till sin ägare staten är betydande. För år 2018 betalar man 28,4 miljoner euro i dividend och år 2017 var vinstutdelningen 40 miljoner euro. Mot denna bakgrund borde Posten hitta andra lösningar. Skärgårdsbornas katastrofalt försämrade service räddar inte Postens ekonomi. I de övriga nordiska länderna betalar staten för att verksamheten ska fungera och distributionen av post ska tryggas.
Nu behövs det kraftiga åtgärder, det hjälper inte längre att ordna seminarier och andra pratstunder kring saken. Även kommunerna måste ta en roll, trots att man inte har beslutanderätt i saken. De som i kommunerna jobbar med utveckling ska nu fullt ut och på heltid se till att denna fråga löses, allt annat kan vänta. Bryter man inte nu denna trend, finns det inte en återgång till nuvarande service.
Politikerna har ett stort ansvar och de måste ta en stor roll i detta, oberoende av partitillhörighet. Nu är det dags att visa vem som på riktigt står upp för skärgården. Nu har den nya riksdagen verkligen en möjlighet att visa att man är handlingskraftig och klarar av att vid behov snabbt ändra på mindre genomtänkta och korkade lagar.
Att många politiker är ansvarslösa är inget nytt, men i detta fall hittar vi också ett praktexempel på dubbelmoral. Skärgårdsdelegations ordförande, centerpartisten, Hanna Kosonen röstade år 2017 för en ändring av postlagen. Det är således ytterst spännande att se vad Skärgårdsdelegationen tänker göra i denna fråga. I alla fall borde Skärgårdsdelegationen byta ordförande. Gör man inte det finns det risk att Skärgårdsdelegationen blir lika värdelös som skärgårdslagen.
Även Egentliga Finlands förbund måste ta tag i saken. Gör man inte det representerar man inte hela landskapet och dess intressen. 630 hushåll berörs och den siffran kan inte kvitteras med att det berör endast ett fåtal.
Ändringen berör inte bara de fast bosatta. Många fritidsboende kommer sommartid och redan denna sommar att få känna av förändringarna i postutdelningen. Därför är det sannolikt att det efter sommaren finns flera som ifrågasätter Postens beslut.
Digitala lösningar kan och kommer delvis att ersätta postens service, det får alla leva med. Det är den stora bilden som är problematisk eller rentav ödesdiger. Man håller medvetet på att utse stora delar av skärgården till ödemark eller rekreationsområde. Det är helt rimligt att servicen på Rosala och Iniö inte kan vara samma som i Åbo centrum. Men att minska postutdelningen till en dag är inte en försämring, det är en katastrof.
Det finns service och tjänster som måste betalas av samhället även i framtiden, speciellt om vi ska hålla hela landet befolkat. Aktiebolagslagen fungerar bra, men den har inte stiftats för att man med hjälp av den ska upprätthålla viktiga samhälleliga tjänster.
Nu, precis just nu, är det dags att ta striden om skärgårdens framtid.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.