De som lider av överskuldsatthet är betydligt fler än de 383 500 personer som har fått själva anmärkningen
Det finns en Facebook-grupp som heter ungefär Åbos skräpflak.
Här kan människor skänka bort sådant som inte går att sälja som begagnat, för att det mer eller mindre är skräp.
Tanken är att gruppen ska fungera som en nätversion av containerfynd.
Det någon annan slänger bort kan bli någon annans skatt, ungefär.
På det här sättet vill man förhindra att saker på riktigt slängs bort, utan i stället kommer till användning hos någon annan.
I gruppen kan man skänka bort det mesta, som halvanvända duschkrämsflaskor eller odefinierade påsar med odefinierade saker. Också sådant får kommentarer av människor som vill ta hand om dem.
Gruppen används också för att efterlysa saker.
Någon ber vänligt om hjälp med att få en rollator till en mindre bemedlad äldre person. Någon annan hoppas via skräpflaket hitta en viss sportutrustning för ett barn, eftersom förälderns pengar inte räcker till sådant.
Bägge inläggen får mängder av kommentarer och råd.
”Vänd dig till socialen, vänd dig till kommunens eller stadens hjälpmedelscentral, vänd dig till välgörenhetsorganisationen Hope.”
Också församlingarnas diakoner nämns som en hjälpande hand.
De här inläggen och okunskapen i dem är anmärkningsvärda.
Att man vänder sig till en grupp av containerfyndare i stället för att ta kontakt med socialen direkt när familjens pengar inte räcker till ett par sportskor?
Att det finns människor som inte vet om att samhället hjälper med rollatorer till dem som behöver?
Det går bara att hoppas att de som ber om den här typen av hjälp verkligen tar till sig containerdykarnas råd och vänder sig till socialsektorn, församlingarna eller olika välgörenhetsorganisationer.
Det kan finnas annan hjälp som behövs och mer hjälp att få.
Kanske det inte bara handlar om en rollator eller om ett par joggingskor?
Kanske det kan behövas någon utomstående som ser över hushållet ekonomiska situation och framför allt upplyser om vad man har rätt till och vilka möjligheter det finns.
En del av välfärdssamhället är ju att ingen ska bli lämnad ensam med sina problem.
Ändå finns det människor som inte känner till att det finns någon form av skyddsnät, eller av någon anledning inte använder sig av det, samtidigt som allt fler inte har koll på sin ekonomi.
Det här är ett reellt problem, eftersom över 380 000 finländare har betalningsstörningar och över åtta procent av de vuxna invånarna i Åbo är överskuldsatta (ÅU 6.4.2019).
Statistiken kommer från företaget Asiakastietos register över personer som fått betalningsanmärkningar.
För tillfället finns 383 500 finländare med skuldproblem antecknade i Asiakastietos register.
Det ledsamma är att de hela tiden blir allt fler.
I början av år 2010 hade 309 400 personer i Finland betalningsstörningar.
Nio år senare har deras antal ökat med över 74 000 personer.
Bara på ett år har personer med betalningsstörningar blivit 7 200 fler.
Åtta procent av landets vuxna invånare har i dag betalningsstörningar.
Här i Egentliga Finland har 7,7 procent av landskapets invånare över 18 år betalningsstörningar.
Tittar man på situationen i de större städerna är situationen sämst i Vanda, där elva procent av stadens vuxna invånare har betalningsstörningar.
Bland de tjugo största städerna i landet kommer Åbo på en delad sjätte plats tillsammans med Salo, Tammerfors och Rovaniemi när det gäller andelen överskuldsatta invånare.
I medeltal har de som finns i Asiakastietos register 15 anmärkningar per person.
Eftersom Asiakastieto får sina uppgifter från tingsrätternas domar och kronofogdens utmätningsbeslut är siffrorna kanske bara toppen av ett större isberg av människor vars ekonomi är satt i gungning, men som inte ännu har nått de här instanserna.
Ett allvarligt problem är att den största gruppen överskuldsatta är personer i arbetsför ålder, mellan 25 och 45 år.
Alla överskuldsatta personer är inte singlar. Många har familj och minderåriga barn att ta hand om.
Det betyder att de som lider av överskuldsatthet är betydligt fler än de 383 500 personer som har fått själva anmärkningen.
Åbos skräpflak och liknande grupper kan säkert hjälpa någon och ibland, även om det inte är containerdykarnas huvudsakliga uppgift.
Men någonstans brister det allvarligt, när allt fler inte klarar av att betala sina räkningar samtidigt som människor i verklig ekonomisk nöd vänder sig till skräpgrupper på Facebook.
Hur blev det så här tokigt?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.