Chefsöverläkare: Åbolands sjukhus kan bli del av ÅUCS utan att svenskan hotas
Chefsöverläkare Mikko Pietilä säger att förändringen stärker svenskan. Pressfoto
Som ett led i att införliva Åbolands sjukhus i Åbo universitetscentralsjukhus beslöt sjukvårdsdistriktets styrelse i januari att förändringsförslaget ska genomgå en språkkonsekvensbedömning.
Konsekvensbedömningen är nu klar och har sänts till Kimitoöns kommun, Pargas, S:t Karins och Åbo. Det är upp till beslutsfattare på respektive orter att ge ett utlåtande om förslaget.
I praktiken innebär ändringsförslaget att affärsverket bakom Åbolands sjukhus, som ger ägarkommunerna Kimitoön och Pargas inflytande, monteras ner.
Gjorde konsekvensbedömningen själv
Trots önskemål från Åbolands sjukhus håll om att ta in en utomstående part har språkkonsekvensbedömningen gjorts inom sjukvårdsdistriktets organisation, säger chefsöverläkare Mikko Pietilä.
– Det finns inget lagligt krav på att det måste vara en utomstående. Jag har bekräftat det här med Justitieministeriet. Det är svårt att hitta specialister från utanför organisationen som är insatta, och vi har inte mycket tid om vi vill gå vidare med ärendet innan årsskiftet.
Frågan om Åbolands sjukhus kan bli ett ärende för sjukvårdsdistriktets fullmäktige i juni. Pietilä säger att om kommunerna inte gillar språkkonsekvensbedömningen så måste distriktet tänka om.
– Vi har försökt göra en så bra språkkonsekvensbedömning som möjligt, och försökt spara tid och pengar.
Wennström befarar snäv konsekvensbedömning
Kjell Wennström, vårdpolitiker för SFP i Åbo, följer med hur förslaget om Åbolands sjukhus avancerar.
Hans bedömning är att språkkonsekvensbedömningen, som han ännu inte sett, är juridiskt hållbar men också snäv. Den ställer inte andra alternativ mot det som sjukvårdsdistriktet nu starkt för fram.
Wennström vill också att distriktet i ett tidigt skede gör de stadgeändringar som behövs för att garantera den svenska vården.
Vården på svenska stärks, tillgången är oförändrad
I konsekvensbedömningen har sjukvårdsdistriktet utgått från ett schema som Kommunförbundet tagit fram.
Förändringsförslaget har stämts av mot olika frågor och enligt Mikko Pietilä har man kommit fram till att förändringen inte är ett hot mot svenskan.
Tvärtom så kommer vården på svenska att förstärkas, säger Pietilä, vilket är i enlighet med distriktets syften.
Inte heller tillgången till vård försämras när verksamhet flyttas från Åbolands sjukhus till ÅUCS och vice versa. För en Kimitoöbo är reslängden densamma, motiverar Pietilä.
Viktig paragraf i grundavtal behöver inte aktiveras
Han tycker att det är olyckligt att utvecklandet av sjukhuset har kommit att handla om byggnaden på Kaskisbacken. Det är kvaliteten på vården som borde diskuteras och den är inte hotad, säger Pietilä.
Distriktet har också undersökt om avvecklandet av affärsverket aktiverar paragraf 11 i grundavtalet om Åbolands sjukhus.
Enligt den paragrafen måste större förändringar i sjukhusverksamheten godkännas av en majoritet av Kimitoöns och Pargas representanter i distriktsfullmäktige.
Men Pietilä säger att eftersom andra regionsjukhus genomgått liknande verksamhetsförändringar utan att någon ifrågasatt dem så behöver fullmäktige inte gå via paragraf 11 när besluten tas.
Har andra regionsjukhus haft liknande paragrafer i sina avtal som Åbolands sjukhus?
– Det är jag inte säker på, men i praktiken kommer Åbolands sjukhus att förbli på Kaskisbacken. Det här är inte slutet på sjukhuset, det är bara vissa funktioner som byter plats.
LÄS OCKSÅ:
Stupad vårdreform påverkar inte planer för Åbolands sjukhus
Styrelse ställer sig bakom avvecklandet av Åbolands sjukhus
Is i magen i frågan om avvecklandet av Åbolands sjukhus, säger politiker och konsult
Nu är det nästan klart: Åbolands sjukhus blir en del av ÅUCS
Förslag: Gör Åbolands sjukhus till en del av ÅUCS
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.