Annika Lapintie och Ville Niinistö som lämnar riksdagen: Oroande att det politiska klimatet har blivit sämre, och hårdare
Ville Niinistö, De Gröna och Annika Lapintie, VF lämnar riksdagen efter 12 respektive 24 år som representanter förutom för sina partier, för Egentliga Finlands valkrets. Foto: Anja Kuusisto
De har en hel del gemensamt, Annika Lapintie och Ville Niinistö. Det trots att de representerar olika partier och trots att Lapintie har dubbelt fler år i riksdagen att blicka tillbaka mot än Niinistö, som väljer att ställa upp i EU-valet efter tre perioder som riksdagsledamot.
De är båda Åbobor i grunden, de har båda en framtoning där de betonar allas lika värde, rättvise- och miljöfrågor, de har haft synliga roller i grundlagsutskottet under den senaste riksdagsperioden.
I tillbakablicken ser de hur ett hårdare samhällsklimat också tar sig uttryck i riksdagsarbetet.
De ser hur en del medvetet utnyttjar sociala medier för smutskastning och de ser hur personfokuseringen har ökat – trots att vårt valsystem bygger på partier, inte personer.
– Debattklimatet har blivit sämre. Det började 2007, det första valet då yngre ledamöter lyckades profilera sig på nätet. Samtidigt kom extremhögerns första invandrarfientliga kampanjer och i valet 2011, med ”jytky”, förändrades hur partierna relaterar till varandra i riksdagen, säger Ville Niinistö.
– Det har blivit svårare att vara politiker, respekten för rättsstaten och institutioner är inte såsom tidigare. Det ser vi nu också i de här påhoppen i valkampanjerna, säger Lapintie.
– Den väcker stor oro, den bristande respekten, säger Ville Niinistö.
Öppnare beslutsfattande, men sen ändå inte
De ser två motstridiga spår i samhällsutvecklingen.
Samtidigt som vi har fått lagstiftning för att öppna upp kring beslutsfattandet — bland annat öppnare dokumentation av valfinansiering, strängare villkor för vad som är muta av riksdagsmän — har beslutsfattandet under den allra senaste riksdagsperioden blivit mer slutet, inåtvänt och konfliktladdat.
– Det är som om den här regeringen mest hade tittat inåt, säger Niinistö, lyssnat på lobbyister och intresseorganisationer, i stället för att lyssna på oberoende sakkunniga och söka bredare parlamentariskt stöd.
Men grundlagsutskottet har varit helt enhälligt,
79 enhälliga utlåtanden enbart på ett år
I offentligheten har uppmärksamheten den senaste tiden handlat framförallt om vårdreformen, som till slut stöp på målsnöret. Det här har kunnat ge en snedvriden bild av att också grundlagsutskottet varit väldigt oenigt.
Men där har riksdagsarbetet löpt, intygar dessa båda ledamöter som har ingått i grundlagsutskottet – med Lapintie som ordförande.
Utskottet som består av ledamöter från alla partier är ett unikt instrument, någon motsvarighet finns i ytterst få andra länder.
Finland har alltså ett organ som inom parlamentet ska se till att ny lagstiftning är förenlig med grundlagen. Många andra länder prövar det i domstol.
– Under det gångna året har utskottet gett 79 enhälliga utlåtanden. Inte ett enda utlåtande har getts efter omröstning. Det är otroligt och jag är själv överraskad, säger Lapintie.
Unikt instrument gör förhandskoll att grundlagen följs
Både Lapintie och Niinistö ser det som ett uttryck för hur alla ledamöter har klarat av att lämna partibeteckningen åt sidan under det arbete som görs i utskottet.
Där handlar det om att med grundlagen som rättesnöre detaljstudera nya lagar.
– Grundlagen står för grundläggande värderingar som omfattas av en stor majoritet och den finns till för att skydda individen, se till våra rättigheter, säger Lapintie och tillägger att vi har en relativt ny och modern grundlag, från år 2000.
Lapintie säger att i fråga om vårdreformen påminner grundlagen om att den offentliga makten har ansvaret för social- och hälsovården, och om att även de som inte är starka nog att föra sin talan själva – till exempel handikappade eller små barn – skyddas av grundlagen.
”Sixpackregeringen gjorde också mycket gott”
Den senaste valperioden har deras partier varit i opposition.
Däremot ingick deras partier i den såkallade sixpackregeringen, Jyrki Katainens – senare Alexander Stubbs – som både VF och De gröna till slut lämnade 2014.
VF på grund av nedskärningar i samhälleliga stödformer, De Gröna på grund av Fennovoima-lovet som inte följde regeringsprogrammet.
– Alla partier med ansvar bör eftersträva regeringen, säger Annika Lapintie, och vi fick mycket gott till stånd den perioden, 2011–14. Man frös inte ned index för sjukpenningen och arbetslöshetsersättningarna steg, första gången på länge.
– Men i slutet av regeringsperioden hoppade vi av, då började man skära för mycket.
Hon var VF-riksdagsgruppens ordförande de där åren, och det var en hektisk tid.
– Att vara gruppordförande hör vid sidan om att vara partiledare till de mest arbetsdryga uppdragen, inflikar Ville Niinistö.
Övervägde lägga av redan tidigare
När valet 2015 närmade sig övervägde Lapintie att lägga av.
Hon diskuterade med sina stödgrupper, samma människor som stött henne sedan 1990 då hon kandiderade första gången i valet 1991.
2015 kom de fram till att ge järnet ännu en period, vilket Lapintie inte alls ångrar. En intressant och arbetsdryg valperiod är förbi.
Båda har erfarenhet av att inte komma in
1991 då, det betyder att hon inte kom på första försöket, vilket inte heller Niinistö gjorde 2003.
– Nej, få gör det, säger Niinistö. Ofta behövs fem, sex år av politiskt arbete innan man når riksdagen.
När Lapintie kandiderade i EU-valet 2009 fick hon över 29 000 röster och var sitt partis etta.
Du kom trots det inte in, hur kändes det?
– Vänsterförbundet blev helt utan plats i EU-parlamentet i det valet, vår listas röster räckte inte och då var nästan 30 000 personliga röster inte nog. Det är fråga om lagsport, inte individuell sport.
Livet förändras för båda, men på olika sätt
– Nu när jag ser tillbaka på de här åren känns det bra, jag har skött jobbet så bra jag har kunnat, säger Lapintie som i 24 år veckopendlat mellan Åbo och Helsingfors.
– Känslan av att inte leva med två hem är skön, säger hon.
För Ville Niinistö är situationen en annan, han kandiderar i EU-valet och kan vid inval få pendla mellan Bryssel och Finland.
I Helsingfors finns barnen som bor vecka-vecka med honom.
– Jag var partiledare i sex år, minister i tre. Att lämna riksdagen var en insikt som växte fram av att jag tyckte att det blir bättre både för mig och för partiet. Men samtidigt vill jag fortsätta föra fram de värderingar jag står för, i det europeiska rummet.
Samtalet ovan fördes på svenska. Lapintie har vuxit upp med två språk, Niinistö har blivit tvåspråkig i vuxenåldern.
Förra lördagen ingick en intervju med Stefan Wallin, SFP, som också lämnar riksdagen.
Det finns ännu en fjärde ledamot från Egentliga Finlands valkrets, som inte ställer upp för omval. Det är Maria Lohela, invald som Sannf, numera Liike Nyt.
Ville Niinistö
Åbobo och pol.mag från TY (2003), har en påbörjad doktorsavhandling.
Riksdagsledamot för De Gröna 2007–2019, dvs tre perioder. Fyller 43 i sommar.
Meddelade i oktober 2018 att han inte ställer upp för omval. Kandiderar i EU-valet.
Partiledare åren 2011–17, miljöminister 2011–14. Medlem i Åbo stadsfullmäktige 2005–12.
Familj: Två barn, Elias 14 och Linnea, 11, i delad vårdnad. Hunden Rusko, en norwichterrier.
Favoritapp i telefonen: Instagram för det är skojigt och mysigt.
Läser: Mycket i sociala medier, tidningar, historiska romaner.
Reser: Naturvandringar i skärgården och i Finlands nationalparker. Till London, där jag också bodde ett år under studietiden. Tottenham-fan.
Annika Lapintie
Åbobo och jurist från TY (examen 1984). Studerade innan det vid Åbo Akademi.
Riksdagsledamot för Vänsterförbundet åren 1995–2019, alltså sex perioder. Har fyllt 64 i mars.
Meddelade i oktober 2018 att hon inte ställer upp för omval.
Riksdagsgruppens ordförande åren 2006–15, ordförande i grundlagsutskottet 2015–19. Medlem i Åbo stadsfullmäktige 1989–2012.
Familj: Man, två barn och tre barnbarn. Alla bor i Åbo.
Favoritapp i telefonen: Tidningar.
Läser: Börjar varje dag med tidningar, ÅU, Turun Sanomat, Helsingin Sanomat, ofta på läsplatta.
Reser: Till södra Frankrike och i Åboland skärgård.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.