Förflytta dig till innehållet

Gästhamnen i Pargas planeras vidare utan någon hotellrivning – och halkskyddsfrågan ledde till debatt i fullmäktige

Krävde svar. Folke Pahlman, SFP, ställde två på förhand inlämnade frågor om vad som hände med gästhamnsplaneringen i Pargas. Foto: Annina Suominen


En historisk stund, konstaterade stadsfullmäktiges ordförande Tarja Rinne, som menar att man aldrig haft en frågestund i fullmäktige tidigare. Men under tisdagskvällen ordnades en sådan i samband med fullmäktigemötet, som även inleddes på ett lite ovanligare och uppfriskande vis då projektledaren Aija Mäkinen presenterade ”Gäddan och gänget”, ett projekt inom Pargas stads småbarnspedagogik.
Men tillbaka till frågestunden, som ordnades eftersom Folke Pahlman, SFP, ville få svar på två frågor gällande vad som sker med planeringen av Pargas gästhamn.
Vad blev resultatet av planeringen som gjordes för anslag på 20 000 euro av stadens budget år 2016, och vad ska anslaget på 45 000 euro för planering av gästhamnen användas till, undrade Pahlman.

Hotellet rivs inte

Näringslivschef Tomas Eklund berättade att tre arkitektbyråer fick 5000 euro vardera för att ta fram förslag för gästhamnen. Av de förslagen valdes, som ÅU även skrivit om tidigare, ett av byrån Schauman arkitekter. Byrån fick ytterligare 5000 euro för att vidareutveckla planerna.
– Tyvärr får vi krympa ambitionerna i det projektet. I projektet föreslogs att hotellet skulle rivas och bostäder byggas, men hotellägaren undersökte saken och intresset har tyvärr varit lamt.
– Vi får krympa våra ambitioner och det rivs alltså inte, och inga bostäder byggs på den nuvarande hotelltomten, säger Eklund.

Näringslivschef Thomas Eklund och samhällsingenjören Matias Jensén.

Åtminstone bryggorna ska planeras vidare

Följande steg är att planera gästhamnen igen. 45 000 euro ska användas för detaljerad planering för bryggor i gästhamnen, och för att söka om de tillstånd som vattenlagen kräver, berättar samhällsingenjören Matias Jensén som också var inkallad för att svara på Pahlmans frågor.
Planeringen inleds i år.
I ekonomiplanen för 2020 finns 300 000 plus 50 000 euro för gästhamnen, enligt Jensén.
Enligt Jensén kan man inte få lika mycket projektpengar som man fick för gästhamnen i Nagu eftersom Pargas gästhamn inte är en lika betydande del av näringslivet för Pargas som Nagu gästhamn är för Nagu.
Ytterligare diskussion fördes inte i ärendet.

Ärendena om halkskydd och halkskor remitterades

Pargas stadsfullmäktige remitterade frågan om personer över 70 ska få halkskydd eller halkskor, efter livlig debatt.
Fullmäktigeledamoten Maj Björk, SFP föreslog i fjol halkskydd för alla över 65 år, Sverker Engström, SFP, föreslog halkskor.
En 50 euros ersättning för halkskor till stadens alla 70 år fyllda år 2019 har beräknats kosta upp till 150 000 euro av Pargas stad.

Halkskydden billigare

Maj Björk intog talarstolen och påpekade att hon själv har halkskydd som hon köpt för 6 euro. Det skulle bli nästan 16 500 euro för alla stadens över 2700 invånare som fyllt 70.
Björk menar att det handlar mera om politikernas vilja än om pengar i frågan. Hon påpekade ändå att 6 euro kan vara en svår summa att lägga ut för en del som har det dåligt ställt.
Hon anser att man genom att dela ut halkskydd skapar välvilja i samhället, och påpekar att bland annat Åbo stad delar ut halkskydd till äldre samt till alla stadens egna anställda, vilket glädjer många.
Hon påpekade också att det kan bli en lång och smärtsam rehabilitering för äldre personer som halkat och skadat sig. Den här gången handlar frågan om de äldre, trots att också yngre halkar, sade hon. Hon önskade också att man lyssnat mera på Äldrerådet, som uttalat sig i frågan.

Höftfrakturer utreddes i beredningen

I välfärdskoordinatorn Paula Sundqvists beredning framkom bland annat Institutet för hälsa och välfärds statistik från fem kommuner – Esbo, Lojo, Nurmijärvi, Reso och Sibbo – som stött sina invånare med halkskydd.
Statistiken visar ingen stor skillnad i antalet höftfrakturer hos personer i åldrarna 65 och över i Esbo, Lojo, Nurmijärvi, Reso och Sibbo jämfört med antalet höftfrakturer i Pargas.
På basis av denna statistik kan det inte påvisas att halkskydden skulle ha påverkat antalet höftfrakturer, även om tanken har varit god och man har velat satsa lite extra på invånarnas välbefinnande, enligt beredningen.
I stället vill staden att de äldre satsar på att förebygga fallolyckor på andra sätt: muskelstyrke- och balansträning, optimering av användningen av läkemedel, tillskott av kalcium och D-vitamin och åtgärder som förbättrar belysning och syn.
De grönas Mia Forssell påpekar att om det blir 40 frakturer per år i snitt så är det bra om en eller två undviks. Hon understödde Maj Björks förslag om halkskydd.

Vem ska egentligen betala?

Stadsdirektör Patrik Nygrén uttalade sig också i ärendet. Han vill att fullmäktige tar ställning till vilket ansvarsområde kostnaden för halkskydd ska belasta. Även om summan är under 20 000 euro kan det innebära att det område som belastas måste söka om budgetändring på hösten, påpekar han.
Han konstaterar att tanken är god, men önskar att liknande förslag skulle göras då stadens budget planeras.
Maj Björk påpekade då att förslaget gjordes i budgetplaneringstiderna i höstas, men att det på grund av noggranna behandlingar skjutits upp.

Finns det mer att utreda?

SFP:s Kurt Lundqvist föreslog bland annat att man via Äldrerådet kan fråga hur många halkskydd Pargas stads äldre egentligen har. Och hur många äldre använder skydden när de går till postlådan, hur många tycker att de är till mera besvär än nytta då man måste ta av dem inomhus undrade han.
Kaj-Johan Karlsson, SFP, föreslog att ärendet remitteras. Han fick understöd av Samlingspartiets Markku Orell.

Näringsneutralitet och inomhusluft också aktuellt

Fullmäktige godkände även att Pargas stad går med i projektet ”En näringsneutral kommun” som genomförs i år och 2020.
Man hade även kallat in en läkare från Arbetshälsoinstitutet, på Samlingspartiets Markku Orells begäran, som berättade om hälsoeffekter som dålig inomhusluft kan innebära. Den informationen gavs till kännedom, så att beslutsfattarna har mera kött på benen då det dåliga läget för stadens lokaler diskuteras vidare.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter