Carina Holm 19.03.2019 04:22

När regeringen kastade in handduken och förklarade att man inte kommer vidare med sitt prestigefyllda och komplicerade projekt vård- och landskapsreformen var det många som av olika orsaker drog en suck av lättnad.
Men vårdreformen är inte död och begraven, utan bara tillfälligt försatt ur spel.
Och som en gungande leksak med tyngd i bottnen som reser sig varje gång den knuffas omkull kommer vårdreformen att komma igen.
Frågan är bara i vilken form och om den i den varianten har större sannolikhet att bli godkänd jämfört med sina föregångare.
Suomen Kuvalehti (15.3.2019) har fått tag på en skiss av SDP:s partiordförande Antti Rinne, där han har ritat upp sin modell för framtidens vårdarrangemang.
På sin pärm liknar tidningen skissen vid en ananas, men tittar man på den ritade runda bollen med några streck inuti kunde modellen lika väl föreställa en slarvigt ritad fotboll.
Någon mer fördjupad förklaring till ananasen – eller fotbollen – eller varför man tolkar bilden just till en ananas får läsaren tråkigt nog inte, även om tidningen publicerar en bild på skissen.
Men vårdreformen kommer igen, ananas eller inte.
Att den finländska välfärdsstatens vårdsystem måste reformeras är de flesta överens om.
Med en allt äldre befolkning, färre skattebetalare och en landsbygd som obönhörligt avfolkas i stora delar av landet måste något göras för att trygga en jämlik vård i fortsättningen, ja.
Nästa regering får reformen av vården på sitt bord, antingen den vill det eller inte.
Dessutom åtföljs den reformen av sina nära släkting, reformen av socialskyddet, som kan vara ännu mer komplicerad eller åtminstone lika svår att enas om som den nu slocknade vårdreformen.
Blir det en SDP-ledd regering efter valet kommer privatiseringsivern och valfriheten, som har varit Samlingspartiets skötebarn, att få ta några steg tillbaka.
Vinner SDP valet är det partiordförande Rinne som sonderar läget inför kommande regeringsbildning.
Redan för nästan ett halvår sedan (Suomen Kuvalehti 48/2018) har han formulerat frågan som han i så fall ställer till de andra partierna så här: Har ni beredskap att lösa vårdreformen med den offentliga sektorn som arrangör och producent, och inte så att grundtrygghetstjänster och socialvård flyttas ut på marknaden enligt den tidigare regeringens förslag?
Det är lätt att se Samlingspartiets partiordförande Petteri Orpo vrida sig som en plågad mask, för att undkomma frågan.
Samlingspartiet som i sin privatiseringsiver inte har kunnat godkänna en lagstadgad dimensionering av vårdpersonalens storlek i förhållande till antalet klienter och som under hela vårdreformsprocessen har hållit valfrihetens fana högst kan knappast acceptera en återgång till vård i den offentliga sektorns regi.
Så högt har Samlingspartiet flaggat för valfriheten att partiet för en lång tid framöver kommer att förknippas med vårdgirighet och vårdbolagsnamn som Attendo och Esperi Care.
Samtidigt vill inget parti stänga dörren till eventuella regeringsförhandlingar redan i det här skedet, med flera veckor kvar av kampanjtid.
Det är en balansgång där ingen vill låsa sig till något, som man sedan tvingas ta tillbaka.
De stora städerna som hela tiden har velat betona sin egen roll i framtidens vårdarrangemang gick genast samman och kom med ett gemensamt uttalande efter att Sipiläs vårdreform hade fallit.
Enligt städerna, med Helsingfors i spetsen och Åbo, Tammerfors, Esbo, Uleåborg och Vandas stadsdirektörer bland undertecknarna har man hittills försökt reformera vården för mycket utgående från administrationen – utan resultat.
De stora städerna talar för att man i fortsättningen koncentrerar reformen av vården på uttryckligen social- och hälsovårdstjänster, utan att dra in andra sektorers administration i reformförsöken.
– Det finns inte skäl att reformera hela den offentliga servicestrukturen och de delar av den som fungerar bra, utan att koncentrera alla krafter under den kommande regeringsperioden på att lösa verkliga problem, skriver de.
Eftersom vi har val alldeles strax är det välkommet att både olika partier och parter nu måste presentera sina förslag till reform av vården.
Medborgarna, skattebetalarna, väljarna har rätt att få höra om alternativen innan de röstar.
Nu kan man tala om ett verkligt vårdval.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln