Fula ord på Facebook, och i rätten
En man dömdes i Birkalands tingsrätt i mars ifjol för ärekränkning då han ropat hora åt en kvinna i en bar. I ett annat lite motsvarande fall – även den ordväxlingen framfördes ifjol muntligt och på allmän plats – lades åtalet ned.
Åklagaren ansåg att brottet var så ringa och att det var frågan om en enskild händelse, inget att föra till domstol.
En gång är det en ärekränkning att ropa hora efter någon, en annan gång är det inte straffbart.
Så skriver Helsingin Sanomats journalister Susanna Reinboth och Satu Vasantola (HS 10.3).
De har gått igenom 867 ärekränkningsfall från åren 2016–2018. I siffran ingår nästan samtliga fall med brottsrubriceringen ärekränkning som har prövats i domstol, men också fall där anmälan inte har lett till någon domstolsprocess.
De har gjort ett omfattande och värdefullt grävjobb om den växande hatretoriken.
Resultaten är nedslående, framförallt för att de rättsliga följderna verkar variera så mycket, nästan slumpartat tycks det som.
Nedslående är det också ur ett genusperspektiv, då skällsord och nedlåtande retorik riktad mot kvinnor mer sällan – i varje fall under den undersökta perioden – ledde till fällande domar, än när männen var offer.
En mycket stor del av de nedlåtande och förringande kommentarerna som finländare kastar omkring sig utväxlas på sociala medier, framförallt på Facebook och Twitter.
Men först en titt på ordet hora.
Det finns ett HFD-prejudikat från 2005 kring ordets tolkning. Det fallet utspelade sig på en travbana. När en kvinnlig travkusk med sin häst kör förbi en man ropar han ordet efter henne. Hon gjorde brottsanmälan och det ledde till åtal.
Åbo tingsrätt avgjorde till kvinnans fördel, även om mannen förklarade att han inte avsett att kritisera henne utan hennes körstil. Dessutom tyckte hans försvar att det borde vara en förmildrande omständighet att kvinnorna i travvärlden förvarnats om sportens råa jargong.
Två vittnen fanns det, men deras närvaro är inte det avgörande, har rätten meddelat. Det avgörande är att hora är ett diskriminerande ord och att det inte är något ringa brott att kalla en kvinna så.
Mannen dömdes för ärekränkning till 15 dagsböter. Han dömdes också till två veckors tävlingsförbud. Åbo hovrätt befriade honom från bötesstraffet men höll kvar domen i övrigt. Fallet prövades i HFD och hon vann.
När HS-journalisterna kategoriserar fallen i tre grupper. Grupp ett är i stil med ovan, ordväxlingen blir rå och hatisk mellan bekanta eller halvbekanta, där ingår stridande äkta hälfter, grannar, släktingar, Facebook-bekanta. En annan grupp är proffs-klagarna, rättshaveristerna och grupp tre är de som trakasserar med politiska avsikter, inte sällan är de invandrarkritiska aktivister.
De sistnämndas offer är politiker, forskare, journalister och allt oftare även poliser och domare – skriver HS och nämner en känd rättegång, mot MV-lehtis grundare Ilja Janitskin, dömd till fängelse gör grov ärekränkning.
Tröskeln på sociala medier verkar lägre – än i det verkliga livet – för att uttrycka förringande åsikter om andra. Juridiskt ska det inte vara någon skillnad, men enligt HS-reportaget är det oftare anmälningar vars ursprung finns i sociala medier som inte leder till något åtal alls.
Bevisbördan kan vara knepigare då folk gömmer sin riktiga identitet, sägs vara en förklaring. Det finns exempel på motsatsen: En man var bitter på sin förra chef och byggde upp en falsk identitet. ”Chefen” skrev sedan sexuella anspelningar på Facebook och fällde rasistiska kommentarer. Mannen som åkte fast för identitetsstölden blev dömd för ärekränkning, 70 dagsböter plus 3000 euro till offret för sveda och värk.
De slutsatser som HS-journalisterna gör efter att ha betat av de 867 ärekränkningsanmälningarna är alarmerande.
Det får inte vara så stora variationer mellan när åklagare väcker åtal och när inte, och det kan inte var så att en tingsrätt anser ordet hora eller rasist eller nazist vara en ärekränkning medan det en annan gång bedöms vara av så ringa betydelse att åtal inte väcks.
Och det kan verkligen inte vara så – vilket artikeln ger exempel på – att en kvinna som gör en brottsanmälan oftare bemöts med skepsis, medan mannen i offerrollen behandlas respektfullt.
Hatretoriken har blivit ett gift där vi måste få bättre styr på motgiftet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.