Stefan Holmström 08.03.2019 04:00

Hur ska man som bilist reagera då man ser en bilskolebil? Eller en bil med vit triangel där bak, en bil med någon som tar körkort med undervisningstillstånd? Idealet är såklart att lämna lite mer avstånd och i alla fall inte göra en snabb omkörning. Några överraskande och manövrar är inte välkomna, eftersom den som sitter bakom ratten har fullt upp med att lära sig allt nytt och förstå vad som händer i omgivningen.
Vi kan väl anta att det överlag finns en hyfsat stor förståelse för dem som håller på att ta körkort, också om man ibland kan få se bilister som tydligen blir uppretade av att osäkra bilister ”blockerar” vägen.
Då det gäller mopedbilar känns det som om läget är ett annat. De väcker starkare känslor.
Ett ofta hört klagomål är att mopedbilar ”är i vägen” – de kör för långsamt!
Vi kan gärna citera det som Automobilförbundsaktiva Teijo Poutanen sade då han ännu var förbundets utbildningschef:
”Jag rekommenderar en förståelsefull attityd. Ingen köper mopedbil för att vara i vägen för andra. De är bara ett sätt för unga att röra sig.”
Andra kritiserar det att unga över huvud taget ska få köra sådana fordon – förr klarade man sig nog utan mopedbilar! I rättvisans namn finns det i så fall nog en lång lista på sådant som vuxna nu använder sig av, sådant som alla klarade sig utan förr.
Fakta är det här, enligt Centralen för undersökning av olyckor: mopedbilsolyckor är inte bara sällsynta, de är dessutom sällan allvarliga.
Då det gäller farten så får vi kanske se det som någon kanske kunde kalla en förbättring: Om de unga i sina mopedbilar nu försinkar trafiken på 60-vägar, så gör de det i framtiden på 80-vägar. I alla fall de som kör med så kallade lätta bilar av fordonskategori T. Unga som fyllt 15 ska i november kunna ratta sådana.
November kan kännas som avlägsen framtid, men så är det inte. Jakten på lämpliga bilar är redan igång.
Det snackas också en hel del om vilka företag som kan omprogrammera bilarna – och till vilket pris – så att de uppfyller de nya långsamhetskraven.
Billiga blir de inte, för de får inte vara äldre än från 2015. En sökning på biltorget Nettiauto ger 38 bilar från 2015 och som kostar under 8 000 euro. Den billigaste – 5 490 euro – är en Dacia som rullat 340 000 kilometer.
Sedan ska man betala för installation av hastighetsbegränsande teknik, sannolikt en liten sigillförsedd box. Därefter ska fordonet ännu omregistreras, vilket också kostar.
Om man tittar på lika gamla mopedbilar, från 2015, finns det på Nettimoto 21 fordon som kostar under 8 000 euro. Utbudet av äldre och billigare mopedbilar är ändå stort, så vi kan fråga oss vilken marknadsnisch de dyra nya lätta bilarna ska fylla?
Kanske det här bara är en handräckning till bilhandeln? På det här viset växer i alla fall målgruppen som tittar på begagnade men inte så värst gamla bilar. Lite mer pengar som rör på sig, med andra ord.
Reformen har motiverats med ökad säkerhet. Men när unga får köra 60 i stället för 40 – med ett fordon som väger ett ton mer än en mopedbil – så handlar nog den teoretiska trygghetsökningen mest om dem själva, inte om andra i trafiken.
Dessutom ska man få köra dessa nya fordon utan att ha tagit en enda körlektion – det räcker med teori och ett körtest.
Trygghetsargumentet har kritiserats av många. Kommissarie Ilkka Kantola, med 40 års erfarenhet som polis, säger till Yle att ingen borde få köra en lätt bil utan obligatoriska körlektioner:
”De är kanske tryggare jämfört med en mopedbil om någon kör på en, men om man träffar någon annan är energin nästan sjufaldig.”
Den nya fordonskategorin innebär ingen drastisk förändring i trafikmiljön. I stället borde vi alla andra repetera det som redan sagts här tidigare: När du ser en mopedbil/lätt bil, så lämna lite mer avstånd, gör inga överraskande manövrar.
Oberoende av vad de unga kör med, så är de inte jämbördiga parter i trafiken. De håller på att lära sig.
Det är därför alla vi andra har ett extra ansvar för att göra de ungas färd i tryggare. Det här glöms bort i den jo-nej-debatt om huruvida de nya lätta bilarna är tryggare eller inte.

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln