Det nya inkomstregistret orsakar mera jobb för bokförarna – småföretagen får stå för kostnaderna
ÅU-foto
ÅU-fotoDet är oskäligt att anmäla 0,15 cent i sjukförsäkringsavgift till myndigheterna varje månad, säger bokförare Tina Axén. Foto: privat
Inkomstregistret som infördes vid årsskiftet har blivit ett plågoris för många företag.
I synnerhet för bokföringsbyråerna som sköter företagens lönebetalningar och bokföring.
Tidigare kunde arbetsgivaren samla in uppgifter om löner och avgifter för hela året och vid årets slut göra en anmälan till skattemyndigheterna.
Men enligt de nya bestämmelserna ska arbetsgivarna lämna in specificerade uppgifter om lönerna, naturaförmåner, reseersättningar och dagtraktamenten lämnas till inkomstregistret inom fem dagar från varje betalning.
Hos bokföringsbyråerna som sköter uppgifterna för företagens räkning är man frustrerade.
Bokförare Tina Axén vid bokföringsbyrån Memera tycker att systemet är onödigt krångligt och att de bara ökar byråkratin.
– Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Nu ska varenda en liten spottstyver eller kilometerersättning som en löntagare eller en domare i en handbollsmatch får redovisas den femte kalenderdagen efter att summan finns på inkomsttagarens konto, säger hon.
Axén nämner ett exempel.
– En privatföretagare som har ett aktiebolag och inte lyfter lön ur bolaget skattar bara för sin telefon som räknas som naturaförmån. Avgiften på 20 euro ska redovisas varje månad till inkomstregistret. Också sjukförsäkringsavgiften på 0,15 cent per månad ska anmälas.
Sedan årsskiftet ska alla löner och avgifter anmälas elektroniskt till inkomstregistret.
Enligt Skatteförvaltningen är fördelen med inkomstregistret att det fungerar smidigt och att både skattemyndigheterna, FPA och försäkringsbolagen får tillgång till uppgifterna i realtid.
Axén håller inte med.
– Det är oskäligt att anmäla 0,15 cent i sjukförsäkringsavgift till myndigheterna varje månad. Också varje reseersättning ska anmälas till registret senast fem dagar efter betalningen. Det betyder att arbetet för oss som gör jobbet ökar och för företagen och föreningarna blir det dyrt i längden, säger Axén.
Hon säger också att inkomstregistret inte fungerar smärtfritt när det gäller datasystemen.
– För löneräkningsprogrammen har det medfört en massa strul med inställningarna för att programmet ska vara kompatibelt med inkomstregistret. Vi anställda har tillsammans chefen jobbat dagar och kvällar för att få allting på rätt köl, säger Axén.
Hon säger att Memera med sina 24 anställda utsprida på flera kontor i skärgården inte kan mäta sig med de stora företagen branschen.
– Inkomstregistret gynnar bara stora bokföringsbyråer och stora företag med stora resurser, säger Axén.
Staffan Sundström vd i bokföringsbyrån Tili Sydwest är också kritiskt till systemet.
– Med tiden hoppas vi att det ska börja fungera bättre. Men hittills har systemet orsakat mera jobb än väntat. Vi har tvingats jobba nästan dygnet runt för att mata in alla grunduppgifter och få vårt eget datasystem att fungera ihop med inkomstregistret som ofta legat nere på grund av överbelastning, säger Sundström.
Inkomstregistret togs i bruk över en natt vid årsskiftet.
– Det här var fel, systemet borde ha testats ordentligt först, säger Sundström.
Under den här regeringsperioden har byråkratin ökat enormt, säger Staffan Sundström. ÅU-foto
Inkomstregistret orsakar mera jobb och mera byråkrati inte bara för bokföringsbyråerna utan också för företagen som är deras kunder.
En utveckling som går tvärtemot regeringens linje där politikerna lovat att byråkratin ska minska och företagen ska kunna fungera lättare.
– Under den här regeringsperioden har byråkratin ökat enormt, säger Sundström.
Målet med reformen har varit att minska papperskriget men istället betyder det en hel del tilläggsarbete.
– Myndigheterna kommer säkert att spara in arbetskostnader tack vare det här systemet men istället överförs arbetet och kostnaderna på arbetsgivarna.
Sundström säger att småföretagen drabbas värst.
– De företag som sköter lönehanteringen själva råkar i blåsten om deras lönehantering inte är automatiserad då allt ska göras via nätet i fortsättningen. Helt i spadet är de företag som tidigare gjort alla löner och reseräkningar för hand.
Han har hört om småföretag där byråkratin ökat ofantligt till följd av inkomstregistret.
– Ett företag med två timanställda och en anställd med månadslön klarade sig tidigare med 16 anmälningar om året till myndigheterna gällande löner och reseersättningar. Med det nya systemet ökar antalet anmälningar till 200 om året, säger Sundström.
Han säger att småföretagen varken har tid eller resurser att syssla med sådant.
– Företagen får ändå betala kalaset eftersom många ser sig tvungna att anlita en bokföringsbyrå som tar hand om saken, sägen Sundström.
Inkomstregistret
Är en nationell elektronisk databas som är gemensam för flera myndigheter.
Innehåller information om löner, pensioner och förmåner.
Avsikten med registret är att göra ärendehanteringen med myndigheterna smidigare då arbetsgivaren inte mera behöver lämna löneuppgifterna separat till olika aktörer.
Gäller också föreningar och hushåll, har man till exempel anställt en barnvakt och betalat lön ska löneuppgifterna anmälas till inkomstregistret.
Uppgifterna ska lämnas in inom fem dagar efter varje betalning.
Skatteförvaltningen driver registret och är den ansvariga myndigheten.
Grundandet av inkomstregistret är ett av regeringens spetsprojekt inom digitalisering av offentliga tjänster.
Källa: Skatteförvaltningen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.