På en presskonferens på fredagen presenterade kommunikationsminister Anne Berner (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och arbetsminister Jari Lindström (Blå) sina visioner för hur infrastrukturen i Finland ska förbättras.
– Finland ska inte vara någon logistisk återvändsgränd. Vi ska vara en central knutpunkt i person-, varu- och informationstrafiken, säger Berner.
Med det syftar hon på att Finland långsiktigt ska satsa på att förbättra infrastrukturen, till exempel genom att överväga att bygga Tallinntunneln och Ishavsbanan från Rovaniemi till Kirkenes. Men några konkreta beslut om dessa två projekt har inte fattats.
Nu har man fattat beslut om att starta planeringen av tre spårvägslinjer Helsingfors–Åbo, Helsingfors–Tammerfors och Helsingfors-Vanda flygplats–Kouvola.
Den verkliga nyttan med bolagisering är enligt Berner att finländare får snabba förbindelser och fler valmöjligheter.
Om allting går som det ska, är det tänkt att den förbättrade stambanan och entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors ska vara i trafik i mitten av 2030-talet.
– Det är omöjligt att genomföra alla investeringar i spårvägstrafiken enbart med statsmedel. Därför behövs nya finansieringsstrukturer. Vi har hittat lösningen genom att bolagisera investeringarna tillsammans med kommunerna och städerna.
För tillfället är det staten som har fått punga ut med pengarna, medan kommunerna och städerna har fått all nytta av investeringarna, säger Anne Berner. Tack vare den nya bolagsstrukturen ska alla som investerat i infrastrukturen få nytta av de synergieffekter som spårvägen medför för ett område.
– Värdet på markområdet går uppåt när det finns infrastruktur. En del av den fördelen ska återfinansieras i bolagen.
En annan orsak till att man vill öppna upp tågtrafiken för konkurrens är man vill kunna söka om EU-finansiering. Kommissionen har uttryckt en ovilja att stödja helt statsägda projekt. Ungefär 20 procent av finansieringen för de nya järnvägsprojekten väntas komma från EU.
Arbetsminister Jari Lindström betonar att det inte bara är städerna som gynnas av bättre tågtrafik. Tack vara bättre förbindelser gynnas hela landet, säger han.
– Förbättrade spårvägar är ett viktigt verktyg för att lösa problemet med att företag har svårt att rekrytera kompetent arbetskraft. Bättre förbindelser är en bra sak för arbetstagare.

Nya tågvagnar gör intåg

Investering tycks vara ledordet i spårvägsreformen. Berner säger till exempel att investeringarna i stambanan kommer att betala sig senast 2080.
Tanken är att bilda en statsägd koncern som går under arbetsnamnet Suomen Rata. Bolaget äger i sin tur delar i dotterbolag som tillsammans med städer och kommuner, samt andra intressenter, planerar och bygger ut spårnätet i Finland. Dessutom grundar man ett bolag som ska äga och hyra ut materiel: till exempel tågvagnar och teknisk utrustning.
– Det kommer att behövas nya tågvagnar. Därför lägger vi in 71 miljoner euro i bolaget som ska ta hand om tågmateriel. Bolaget kan omedelbart inleda sin verksamhet.
Staten går in med 16 miljoner euro i bolaget som ska utveckla stambanan, 10 miljoner euro i bolaget som ska utveckla tågförbindelsen till Åbo, 71 miljoner euro i materielbolaget och 2 miljoner euro i Rail Baltica-bolaget. Med dessa startkapital är planeringsfasen finansierad.
Finanspolitiska ministerutskottet stödjer Kommunikationsministeriets förslag om att utveckla spårvägsnätet. De nya projektbolagen ska grundas under våren.
Läs också: Entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors går vidare — projektbolag grundas