Tjänstemän och politiker i enspråkigt finska kommuner har blivit ombedda att bekräfta att det svenska namnet på den egna kommunen är korrekt. En enkät har skickats till sammanlagt 114 kommuner som har separata namn på finska och svenska. Största delen av kommunerna är enspråkigt finska, men bland mottagarna finns både officiellt tvåspråkiga och enspråkiga kommuner.
– Det är kommunerna som i sista hand fattar beslut om de språkliga varianterna på det egna kommunnamnet. Vi har därför bett kommunala beslutsfattare kommentera de svenska benämningarna, säger Kia Leidenius, sakkunnig på Kommunförbundet.
Enkäten har skickats till registratorskontoret i varje enskild kommun och därefter har till exempel kommundirektören eller kommunfullmäktige fått ta ställning till frågan. Projektet har initierats på Språkinstitutets begäran och de reviderade rekommendationerna ska behandlas av Statsrådets svenska språknämnd denna vår.
– Det är för tidigt att säga något konkret om enkätens resultat, men vi hoppas att det här arbetet hjälper oss att uppdatera våra rekommendationer om de svenska kommunnamn som ska användas i fortsättningen, säger namnvårdaren Maria Vidberg på Språkinstitutet.

Nya spelregler görs upp

Både Leidenius och Vidberg uppger Yle-reportern Linus Långs färska inventering av kommun- och ortnamn som en bakomliggande orsak till den nya revideringen. Långs artikel från i fjol visade att 23 svenska kommunnamn är vedertagna enligt förteckningen Svenska ortnamn i Finland men inte officiella enligt databasen Svenskt lagspråk i Finland. Den här diskrepansen vill språkvårdarna nu komma åt.
– Vår lagstiftning som handlar om ortnamn är otydlig. Finland saknar en ortnamnslag, vilket innebär att det är oklart vem som bestämmer om namnformerna. Språkinstitutet kan bara ge rekommendationer, säger Vidberg.
Enligt Vidberg borde det finnas enhetliga rekommendationer som riktar sig till alla. Som det nu är används olika rekommendationer i hanteringen av lagtexter medan den stora allmänheten förväntas följa Språkinstitutets rekommendationer.

Innebär er inventering att en del kommunnamn hotar att försvinna och klassas som föråldrade?

– Innehållsmässigt blir det inte så stora förändringar. Det handlar till stora delar om tekniska och stilistiska finjusteringar. Att man till exempel kan särskilja mellan Raseborgs stad som kommunnamn och Ekenäs som ortnamn, säger Vidberg.

Enkäten visade att inte en enda av de 114 kommuner som tillfrågats motsatt sig användningen av de svenska kommunnamnen. Det här ger språkvårdarna stöd i arbetet med att uppdatera rekommendationerna.

På vilka grunder klassar ni ett svenskt kommunnamn som föråldrat?

– Det finns inga vattentäta kriterier för det. Vi vill inte att de svenska kommunnamnen försvinner, men om ingen längre använder dem eller känner till dem så finns det ingen orsak att upprätthålla namnen, säger Vidberg.