ÅU 26.01.2019 13:03

Att folkvalda i kommunfullmäktige i Finland väljer att inte svara på mediers utskickade frågor brukar ske, konstaterar Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi. En gemensam skrivelse är däremot ovanlig.

Fyra av 27 ledamöter svarade själv på ÅU:s frågor om läget i kommunen, medan 23 fullmäktigeledamöter i Kimitoön lät en person som inte sitter i fullmäktige föra deras talan.

Att folkvalda i kommunfullmäktige i Finland väljer att inte svara på mediers utskickade frågor brukar ske, konstaterar Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi.
Men att fullmäktigeledamöter väljer att skicka ut en gemensam skrivelse och inte svarar på en enda fråga är ovanligt.
Det kan dels bero på vilka sorters frågor som ställs.
Är det frågan om ett politiskt beslut som ska fattas inom kort, eller en fråga som är konkret, är det större sannolikhet att politikerna svarar.

Många komplicerade faktorer

I fallet Kimitoön är det just nu många faktorer som spelar en roll, både externa och interna, påpekar Sandberg.
– Dels är det vårdreformen, dels kommunens egna sparpaket och strukturella reformer. Och när det gäller personalfrågor går de offentliga och sekretessbelagda faktorerna in i varandra. Förtroendevalda varken kan eller ska veta alla orsaker till att folk säger upp sig.
Ett gemensamt uttalande är ett tecken på att man vill hålla frågorna under kontroll, så att inte enskilda fullmäktigeledamöters uttalanden börjar påverka processers framskridande, säger Sandberg.
– Det finns många sätt att tolka skrivelsen och alla förändringar på. Man kan tänka sig att de förtroendevalda vill undvika kaos om enskilda personers tolkningar skrivs ut. Man kan delvis förstå att de inte vill förstöra processer genom för stor grad av offentlighet.
En av frågorna var vilka de två viktigaste besluten som fullmäktige har fattat under de senaste två åren har varit. Tror du att man diskuterat att de inte får svara ens på en enda fråga?
– Jag vet förstås inte hur de har resonerat internt. Den frågan borde vara okontroversiell.
– Invånarna måste ju bedöma om det här är något som ökar förtroendet för de förtroendevalda eller inte.

Professor i offentlig rätt: Legitimt att ge en gemensam förklaring

Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, ser inget problem i att fullmäktige ger en gemensam förklaring.
– Det är uppenbart, genom svaren, att de arbetar med de här frågorna. Så länge var och en får handla enligt sin egen yttrandefrihet så är det inget problem att man ger gemensamma förklaringar. Det hade varit ett problem om någon begränsade yttrandefriheten, men det har jag ingen anledning att misstänka i det här fallet, eftersom fyra ledamöter svarade på frågorna.

Arkiv/Emma Strömberg

Markku Suksi. ÅU-foto

Dessa frågor ställde ÅU
1. Fullmäktigeperioden är ungefär halvvägs. Vilka är de två viktigaste besluten som fullmäktige har fattat under de senaste två åren?
2. Vilka är det viktigaste besluten som fullmäktige ska fatta i år?
3. Hur ser du som fullmäktigeledamot på det att socialchefen och omsorgschefen lämnar kommunen ungefär samtidigt och att flera tjänstemän i den sociala sektorn är på väg bort?
4. Enligt ÅU:s uppgifter finns det ett missnöje mot kommundirektör Anneli Pahta. Vad kan du som politiker i fullmäktige göra för att förändra situationen i kommunen?
5. Hur har den rådande situationen påverkat bilden av kommunen utåt?

LÄS OCKSÅ: Fyra av 27 ledamöter svarade själv på ÅU:s frågor — 23 fullmäktigeledamöter på Kimitoön låter Ghita Edmark föra deras talan
Orsakerna till att tjänstemännen vill lämna kommunen borde utredas, anser de politiker som svarade i eget namn
Kommentar: En skrivelse säger mer än 23 svar

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln