Förflytta dig till innehållet

Lillholmenbrons planering går framåt — byggstart tidigast 2021

Klaffbron mellan Skräbböle (i bakgrunden) och Lillholmen i Pargas ska förnyas. Arbetet med vägplanen börjar nu. Foto: Anja Kuusisto


Ännu tar det ett par år innan grävskoporna sätts i arbete vid Lillholmenbron i Pargas.
Tidigast 2021 kommer nämligen bygget i gång, men det är i det pågående planeringsarbetet som besluten fattas, om brons utseende och exakta vägbanksdragningar med mera. Först när man har en fastställd vägplan kan markköp med mera göras.
Flera alternativ har funnits och utretts. Nu jobbar man utgående ifrån att det blir en stålbro med klaff och med sex meters fri höjd.

Sex meters fri höjd tar bort 90 procent av klafföppningarna

NTM-centralen har gjort mätningar på trafiken både under och över bron och kommit fram till att med sex meters fri höjd kan nästan 90 procent av den båttrafik som trafikerar här köra under bron utan att öppna klaffen.
– Det är hela landets livligast trafikerade klaffbro med över 3000 öppningar i året. När den fria höjden är sex meter kan största delen av båtarna köra utan klafföppning, säger Matti Kiljunen, projektchef vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland.
– Bygger vi en lägre bro blir klaffen också i fortsättningen i livligt bruk, bygger vi en högre bro blir vägbanken längre och inverkan på omgivningen ännu större.

Myndigheterna accepterar också sex meters fri höjd

Men det finns också räddnings- och myndighetsbåtar som kräver större fri höjd?
– Ja, men många av dem klarar sig också med sex meter. Vi har fört många diskussioner med myndigheterna, tro mig, säger Kiljunen.
Han är van vid invändningar:
– Från fältet hör vi exempel där invånare runtomkring i landskapet ännu i byggskedet kommer med invändningar till dem som gör själva byggjobbet, och det känns lite tokigt, säger han, som är projektchef för många av Egentliga Finlands stora bro- och trafikprojekt, förnyandet av Lillholmens klaffbro är ett projekt i raden.
Tokigt känns det för att Närings-, trafik och miljöcentralen – hans arbetsplats – försöker involvera invånare medan planeringsprocesserna är i gång.

Invånarträff blir det igen i vår

Kring Lillholmenbron hölls en välbesökt träff i Pargas 2017, och i vår hålls nästa.
Träffen i vår handlar om att det är nu arbetet med vägplanen kör i gång, som för brobygget är den avgörande planen.
– När vägplanen är fastslagen ändras inget längre. Vägplanen är följande steg efter en godkänd utredningsplan, förklarar Kiljunen, och det är en sådan vi nu har.

Utredningsplanens handlingar kan ses fram till 18.2

Det var strax innan julafton som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland fick det positiva svaret från Trafikverket, som verket då ännu hette. Verket hade godkänt utredningsplanen för att förnya Lillholmenbron i Pargas.
Trafikverkets beslut ska kommunen, i det här fallet Pargas stad, lägga fram till påseende.
Det gjordes förra fredagen och den som vill hinner bekanta sig med utredningsplanen – på stadens webb eller i stadshuset – fram till den 18 februari.

Trafikledsverkets reform ledde till viss väntan

Egentligen kom beskedet om en godkänd utredningsplan klart senare än man tidigare hade hoppats på. Planen blev liggande hos Trafikverket, som sedan årsskiftet heter Trafikledsverket.
– Då verket förnyades var det många andra planer också som under 2018 blev liggande på något skrivbord, säger Kiljunen, men vi försöker hålla fast vid ursprungstidtabellerna för Lillholmenbron oberoende. Det betyder att vägplanen helst ska vara färdig på sensommaren.

Pargas sjöräddares Antintupa byggdes på talko 2009.  Foto: Anja Kuusisto

Antintupa måste flyttas bort från sitt nuvarande ställe

Vi har tidigare skrivit att Pargas sjöräddares stuga Antintupa får stryka på foten när en ny vägbank för en ny bro byggs. Håller det fortfarande streck?
– Ja, stugan måste flyttas någon annanstans. Vart vet vi inte, förhandlingar förs.
Att bygga en ny bro mellan Skräbböle och Lillholmen är ett omkring åtta miljoners projekt, uppskattar Kiljunen.
 

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter