Idén om en gruvskatt är inget som Nordkalk applåderar
Geologen Håkan Pihl på Nordkalk motiverar varför industrimineraler som kalk inte belastar miljön på ett sådant sätt som metallmalmbrytning. Foto: Anja Kuusisto
Skulle en gruvskatt finnas bör den i varje fall göra skillnad på metallmalm och industrimineralbrytning, säger Nordkalk.
Yle Uutiset (10.1) visade med sin kartläggning att en gruvskatt kan bli ett valtema i vår.
Hela sex av nuvarande nio riksdagspartier tycker att en gruvskatt är befogad, och att bolagen borde kompensera samhället för sin brytning.
I nuläget betalar bolagen normal fastighetsskatt och samfundsskatt, samt brytningsersättning till markägarna, men någon direkt gruvskatt finns i Finland.
Det här antas vara en förklaring till utländska investeras intressen av brytning i Finland.
Talvivaarafallet kanske avstamp?
– Det är möjligt att Talvivaaradiskussionen och vissa andra fall finns i bakgrunden, säger Nordkalks chefsgeolog, Håkan Pihl.
Numera ägs gruvbolagen mestadels av utländska investerare, då de förr i tiden var finländska statsbolag.
Pihl erinrar sig att gruvskatten var föremål för viss diskussion också 2011, då den nya gruvlagen trädde i kraft.
– Den förra var ända från 1965, och hade justerats många gånger. Största förändringen kom med inträdet i EU, 1995, då marknaden blev fri för utländskt ägande.
– Nordkalk är fortfarande ett finskt bolag, även om också vårt ägande förändrats mycket över tid.
”Kalkbrytning är något annat än metallmalmbrytning”
Och oberoende av ägarfrågan upplever Nordkalk sig vara i ett annat läge än många av metallmalmbolagen i norra Finland.
– Miljöaspekten är en så annan när det gäller industrimineraler, också i gruvlagen är dessa två i två olika kategorier. Metallmalmbrytning är verksamhet som påverkar miljön, medan kalken är en produkt som används för miljörening och neutralisering. Vi säljer de facto kalk också till andra gruvbolag för rening.
– Det är klart att brytningsverksamheten syns och sätter spår, men vi har inga giftiga utsläpp eller vad nu en sådan skatt eventuellt vill komma åt.
Gamla gruvorter har annan inställning
Nordkalk och Pargas lever sedan gammalt som i symbios, påminner Håkan Pihl, och inställningen på sådana orter är annorlunda jämfört med de gruvorter där externa bolag på senare år kommit in och velat öppna nya gruvor.
– Just i Pargas upplever vi oss som en betydande skattebetalare, både via samfundsskatten och via våra anställda, då vi är en stor sysselsättare.
Den politiska diskussionen i fråga om en gruvskatt har bara börjat, så hur villkoren för en skatt skulle se ut är väldigt öppet.
Olika beskattningsmodeller
Antingen kunde det vara frågan om en produktionsbaserad skatt, där skattens storlek skulle baseras på utvunnen malmmängd, omsättning eller försäljningsvinst.
Eller så kunde det vara en brytningsskatt, där mängden i bruten ton blir avgörande, det här skulle betyda en dyrare skatt för sådana gruvor där brytningen ger upphov till stora mängder sten och sidosten.
— För en eventuell skatt krävs en ordentlig utredning med beaktande av hela skattebördan. Man måste också komma ihåg att gruvetableringar är kapitalintensivt och förutsättningen för att investerare är villiga att ta risker är att verksamheten kan bli lönsam, säger Pihl.
Pargas stad välkomnar inte skatten
Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén leder inte en stad som vältrar sig i pengar, men idén om en eventuell gruvskatt för gruvföretag är trots det inget han applåderar.
– Det är ingen skatt vi hejar på, om man säger så. Nu vet vi förstås inte ännu hurudan skatt som skulle föreslås, men oberoende skulle det för oss vara viktigt att den inte försämrar verksamhetsförutsättningarna för den kalkbaserade industrin.
Ifall Finland vill gynna de kommuner där gruvor och brytning av malm eller mineraler pågår, föreslår Nygrén istället att samfundsskatten skulle förändras.
– Om man tycker att kommunerna borde få mer intäkter av gruvindustrin kunde man i stället förändra andelarna i samfundsskatten, ge mer till kommunerna i förhållande till staten.
Nygrén misstänker liksom Nordkalks geolog Håkan Pihl att idén till en politisk diskussion om gruvskatt har fötts i de kommuner där utländska ägare har kommit in i jakten på malmfyndigheter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.