Vuxensocialarbetarna i Pargas känner inte igen sig i kritiken: Vi har en bra laganda
Socialarbetsteamet i Pargas: Heidi Ulriksson, Kristina Nordström, Harri Keränen, Heidi Lindevall, Åsa Myrberg, Micaela Strömbort, Hanna Niemi och Karin Högnäs. Foto: Anja Kuusisto
På tisdagsförmiddagarna samlas vuxensocialarbetare, socialhandledare, missbrukarvårdskoordinatorn, socialrådgivare och Kikarens personal i Pargas stad.
Den återkommande tisdagsträffen ger en möjligheter att med kolleger och förmannen diskutera och ta beslut i mer krävande ärenden, och ventilera aktuella branschfrågor. Ett viktigt andrum, intygar flera runt bordet.
En aktuell fråga är att regionförvaltningsverket gett Pargas stad en slags anmärkning, eller ”anvisning för verksamheten”, och också det är sådant som tisdagsmötet kan ta upp.
– Alla har fått ta del av rapporten. Vi försöker överlag se till att alla hålls informerade i aktuella frågor som berör oss, säger enhetens förman, socialservicechef Heidi Ulriksson, så vi tar också upp den publicitet som har väckts.
Gruppen känner inte igen sig i kritiken
Det är ett faktum att ingendera av dem som hade klagat till Regionförvaltningsverket längre jobbar inom Pargas stads socialenhet.
Det team på tio personer som nu sitter runt bordet verkar inte känna igen sig i den beskrivning som ledde till regionförvaltningsverkets ingripande.
– Vi har bra laganda, kan vända oss till varandra och fråga råd och stöd när som helst, säger Kristina Nordström, socialarbetare.
– Vi får också arbetshandledning en gång i månaden, och det är ett tillfälle att ta till vara, säger socialarbetaren Micaela Strömborg.
Hennes jobb är för övrigt delat, hon är också flyktingsocialarbetare på halvtid.
”Andra har uttalat sig för vår del, utan att känna vår vardag på riktigt”
– Det är jobbigt då andra har uttalat sig på våra vägnar, utan att på riktigt veta hur vi har det, säger Harri Keränen, missbruksvårdskoordinator och socialarbetare. Desutom har vi tystnadsplikt så vi kan egentligen inte komma ut med vår version.
Keränen intygar att han trivs utmärkt, med sina kolleger och förmän, med samarbetet med Katko-enheter i grannkommuner, med hc-läkaren Nina Alopeus, med flera samarbetsparter.
Men sen är det verkligen ingen enkel arbetsvardag han eller de andra i teamet beskriver.
Jobbet är psykiskt tungt och klienterna har oftast en mix av olika bekymmer i livet.
Mångfacetterade problem, kunder i alla åldrar
Socialservicen i Pargas stad jobbar med ett brett arbetsfält där kunderna eller klienterna kan vara i olika åldrar och livssituationer, men där de kan ha behov av stöd i någon form.
I bakgrunden kan finnas arbetsoförmåga, arbetslöshet, missbruk, ekonomiska svårigheter, spelberoende.
Någon i missbrukarvården har varit minderårig, och en del klienter är pensionärer, med de allra flesta är i arbetsför ålder, säger socialarbetarna.
Flytten av utkomststöd till FPA blev en match för klienter och socialarbetare
På årsnivå har man cirka 400 kunder och fattar drygt 1000 beslut. Dessa beslut handlar om förebyggande och kompletterande utkomststöd, stödboende, missbrukarvård, förmedlingskonton med mera.
När socialarbetarna beskriver sin arbetsvardag – som innehåller många former av klientsamtal, och allt mellan stöd för att fylla i blanketter till att be om polishjälp för att ringa på i en lägenhet som ingen lämnat på så länge att någon larmat – kommer det gång efter annan upp att överföringen av utbetalningen av utkomststöd till FPA har varit en match.
Framförallt för klienterna, men också i fråga om arbetsbörda för vuxensocialarbetet.
– Att det ändå finns en lokal FPA-byrå och en TE-byrå här i Pargas är väldigt bra, och de är våra viktiga samarbetsparter, säger Micaela Strömborg.
Klienterna tar ofta första kontakten i en krissituation
– Vårt jobb handlar om allt i klientens liv, men det är oftast via ekonomin den första kontakten tas, säger Keränen. När hotet om vräkning kommer eller räkningarna har hopat sig på ett akut sätt, då vänder man sig till oss.
– Sedan gäller det att börja nysta upp bakgrunden och kartlägga kundens behov, göra en bedömning av hur man ska gå vidare och vilka servicebehov som finns, säger Ulriksson.
I många ärenden kan kundprocessen stanna upp, när kunderna uteblir från avtalade möten. Det kan också ske oväntade förändringar i planer som har påbörjats.
– Men också när man känner frustration över sådana saker i sitt jobb är det bra att teamets stöd finns, och det finns, säger Kristina Nordström.
Nytt med socialhandledarjour
Förra hösten startade teamet på försök en så kallad socialhandledarjour, som är öppen måndag-onsdag-fredag mellan 10–12. Då kan kunder komma in till socialcentralen utan tidsbeställning för akut handledning.
– Det har visat sig fungera bra, så verksamhetsformen ska fortsätta, säger Ulriksson.
Via kommunsammanslagningen uppstod ett kollegium
I den här gruppen har Åsa Myrberg jobbat allra längst med socialvård, då hon innan kommunsammanslagningen var anställd i Nagu.
Hon jobbar mer på famijeenhetens sida, som barnatillsyningsman, men ingår också i vuxensocialarbetet, framförallt i skärgården.
– För mig började jobbet kännas så väldigt mycket bättre då jag fick kolleger, säger Myrberg.
Den nyaste i teamet är socialhandledaren Heidi Lindevall, anställd i augusti ifjol, och även hon vill betona hur bra hon trivs.
Vuxensocialarbetare rekryteras som bäst
Pargas stad har också nyligen haft två jobb inom vuxensocialvården lediganslagna. Det ena är en helt ny tjänst och det andra är en post där ett längre vikariat har upphört.
Till båda socialarbetartjänsterna fick staden flera behöriga sökande.
– Situationen är bättre än på länge. Nu görs intervjuer och inom kort har teamet två nya medlemmar, säger socialservicechef Heidi Ulriksson.
I det nuvarande teamet finns sådana som har jobbat inom Pargas stads socialsida allt mellan ett par decennier, något år och den allra färskaste anställda har jobbat där sedan augusti ifjol.
LÄS OCKSÅ: I Kikaren träffas man för kaffe, musik och prat
1. Tämän tekstin takana eivät todellakaan seiso kaikki aikuissosiaalityön työntekijät. Kuvasta puuttuu moni ja syystä.
2. Avin raporttia ei tällä lehtiartikkelilla kuitata. Avin raportista käyvät ongelmat ovat raskauttavia.
3. Paraisten sosiaalityön laatu on parantunut viimeisen vuoden aikana ja aivan varmasti syy siihen on johtajuusongelmiin puuttuminen, mutta edelleen on ongelmia ja perusteltua tyytymättömyyttä.
4. Yli 20 työntekijää on irtisanoutunut prosessin aikana, ei muutos tapahdu taikaiskusta, varsinkin kun taikasauvan heiluttaja ei ole vaihtunut.
Kritiken var nog mer än väl befogad då processen startade, men det tar väl sin tid för byråkratins hjul att mala även hos regionförvaltningsverket. De anställda som kände sig tvugna att starta processen och har lämnat sina jobb har knappast varit så aktiva på slutrakan. Regionförvaltningsverket har kanske inte heller haft insyn i förändringar inom staden under processens gång. Positivt att det har skett en utveckling även utan externa ”anvisningar” och att man tagit åt sig av kritiken även utan rfv:s rapport.