Under hashtaggen #treenimatka2019 i sociala medier vill fotbollstrion Pyry Soiri, Sebastian Strandvall och Ilari Äijälä uppmana andra människor som håller på med idrott – oavsett nivå eller gren – att tänka till och göra en insats för klimatet.
En miljövänligare resa till träningen är en liten men symboliskt stor handling.
— Egentligen kan vem som helst vara med. Alla rör på sig och många vill starta om när ett nytt år inleds, säger Äijälä.
— Vi måste sluta med skuldbeläggandet. Storleken på vår insats är inte intressantast. Inställningen till klimatfrågan hos folk är viktigast och det väger tyngst att ändra den. Vi använder en positiv och rolig utmaning. Diskussionen borde föras i sådana tongångar, säger Strandvall.

Global fråga

I ett världsperspektiv är ämnet ständigt aktuellt. Den globala uppvärmningen är ett hot mot jordens framtid.
I oktober konstaterade FN:s klimatpanel IPCC i en rapport att världen kan hantera klimatförändringarna om uppvärmningen stannar vid 1,5 grader, men en uppvärmning på till exempel 2 grader kan bli förödande.
I december nådde världens länder fram till en överenskommelse vid FN:s klimatmöte i Polen. Det innebär att det finns ett regelverk för Parisavtalet från 2015.
Här spelar ländernas beslut en avgörande roll, men varje individs agerande påverkar också. På många sätt kan en människa omedelbart minska sin miljöpåverkan med tio procent (HS 29.12).
— Klimatet binder oss samman. Det blir inte kul att leva här om klimatet slår mot oss i framtiden, säger Äijälä.

#treenimatka2019 bygger på att se det positiva i att cykla till träningen i stället för att sätta sig i bilen.
— Dagens unga blir tvungna att tänka klimatsmart. Den här typen av kampanjer kan leda till att det blir norm att alla har den aspekten med sig och då känns det inte längre som en börda, säger Strandvall.

”Ett sätt att värma upp”

Äijälä avslutade sin spelarkarriär 2017 och nu skjutsar han ett av sina barn till FC Honkas juniorträningar i Esbo.
— Det känns som att alla föräldrar skjutsar till träningen även om vi startar från samma område. Det skulle vara kul att föda en kultur där man kör tillsammans. Det här går hela vägen från juniorlag till ligalag.
Strandvall säger att läget i VPS ser rätt bra ut på den här fronten. Många promenerar eller cyklar till arenan i Vasa och vintertid joggar laget till träningshallen som ligger ungefär en kilometer bort.
— Det är en liten sak som ser bra ut.

Initiativet startade med att Pyry Soiri ville göra något. Landslagsspelaren donerade utrustning till mindre bemedlade ungdomar i Myllykoski för ett år sedan. Nu föll valet på en klimatsatsning. Äijälä och Strandvall tände på idén direkt.
— Jag har länge drömt om att genomföra en kampanj med klimattema för att visa att man med små medel kan minska sin påverkan, säger Äijälä.
Han har nästan bara fått positiv respons.
— Någon ansåg att vi skulle fokusera på att utveckla finsk fotboll och ge experter ansvar för klimatet. Jag kan inte förstå hur det här påverkar viljan att utveckla sporten. När jag spelade såg jag resan till träningen som ett sätt att värma upp och få en aerobisk träning på köpet.

Även projekt på nationell nivå

Det finns ingen officiell bakgrundskraft bakom initiativet.
— Idrottarnas möjligheter att påverka växer tack vare sociala medier. Via de kanalerna kan man nå ut med sitt budskap till yngre lättare. Det var också en tanke med vår kampanj. Idrottare kan påverka i samhället och vi är på väg att vakna i Finland också, säger Äijälä.
På nationell nivå har Olympiska kommittén nyligen startat ett projekt ( KEKE-koutsi ) som ska hjälpa föreningar att arbeta klimatsmartare. Där finns enkla vardagstips för att sätta ett mindre avtryck på miljön.
OK genomför projektet tillsammans med jubileumsfonden Sitra.
— En stor del av finländarna är med i idrottsföreningarnas verksamhet. Föreningarna kan ha en stor betydelse för att lära barn och unga om miljön, säger Sitras expert Sari Laine.

• Den globala uppvärmningen ska begränsas till ”klart under” 2 grader Celsius jämfört med slutet av 1800-talet.
• Ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader.
• De globala utsläppen av växthusgaser ska ha nått sin högsta nivå ”så snart som möjligt” för att sedan minska.
• Nettoutsläppen ska vara noll under andra halvan av århundradet.Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020.

Källa: TT.