Teaterfiasko i Åbo fick politiker att sätta ner foten – men varför nu?

Stadsstyrelsemötet i Åbo i måndags bjöd på en överraskande tvåstegsraket.
Dels fick ett förslag från Vänsterförbundet majoritetens stöd, dels kan förslaget utmynna i att en enskild tjänsteman tvingas ta konsekvenserna för ett i raden av budgetfiaskon i Åbo.
Det handlar om renoveringen och utvidgningen av stadsteatern, den som blev kring 20 miljoner euro dyrare än beräknat och kom att kosta skattebetalarna 45 miljoner euro.
Och det handlar om tidigare fastighetschefen, nuvarande fastighetsutvecklingschefen Jouko Turtos agerande.En utomstående utredning visar att misstag gjordes i den utlokaliserade planeringen, men att fastighetsaffärsverket, som leddes av Turto, inte reklamerade planeringen eller konkurrensutsatte den fortsatta planeringen.
När stadsdirektör Minna Arve presenterade den ansvarsfördelningstabell som VF:s Jaakko Lindfors begärt i höstas fanns inga tjänstemän nämnda och förslaget var att stadsstyrelsen enbart noterar utredningen.
Det här accepterade inte VF. Efter intensiva förhandlingar röstade också SDP och Gröna för en intern utredning av Turtos agerande.
Att samlingspartisterna, med stöd av en sannfinländare, röstade mot är inte överraskande. Turto är partiets man.
SFP:s Ida Schauman röstade blankt med motiveringen att även om kraftåtgärder behövs så ska enskilda personer inte hängas ut.
Nu hängs Turto ut, om man vill använda det uttrycket, och medan det är viktigt att invänta den interna utredningens resultat – som kan leda till tjänstemannarättsliga åtgärder – så anmäler sig en rad frågor. Till exempel: varför stöder SDP och Gröna denna åtgärd nu?
Ett enkelt svar är att åtgärden är motiverad. Teaterrenoveringens budgetöverskridning är ingen struntsumma.
Bristfällig planering har lett till att politiska beslut har fattats på fel grunder. De korrigerande åtgärderna har varit otillräckliga. Sådant slarv måste få konsekvenser.
Men det finns också en kontext här.
Turto har varit i blåsväder tidigare. I fjol fick han en skriftlig varning i samband med parkeringsbedrägeriet i Åbo – undermålig operativ ledning och bristande uppföljning var motiveringen – och 2014 fick han en anmärkning för ett projekt som försenats och sprängt sin budgetgräns.
En ännu viktigare kontext är att stadsteatern är ett i raden av renoveringsprojekt som kommit att kosta betydligt mera än beräknat.
I något skede är det inte längre trovärdigt agerande av politikerna att beklaga sig över detta och sedan slå ut med händerna och säga att de inget kan göra.
Den interna utredningen är motiverad, men man sätter också ner foten så att väljarna ska se.
Det här gäller främst för SDP och Gröna. Att VF ställer tjänstemän med samlingspartistisk partibok till svars är mindre överraskande.
I slutändan får det trots allt inte handla enbart om symbolik.
Åbo är inne i fas där investeringsbesluten avlöser varandra samtidigt som staden tvingas ta lån för att betala också de löpande utgifterna. I en sådan situation finns det helt enkelt inte rum för misstag, speciellt inte misstag i mångmiljonklassen.
Den ansvarsfördelning som behandlades i stadsstyrelsen i måndags blickar också framåt och är tänkt att bespara Åbo ytterligare budgetfiaskon. Men det finns en poäng med att inte dra sig för att ställa tjänstemän till svars – när det finns grunder för det.
Alltför ofta har politiker gjort motsatsen. På ett oöverskådligt sätt har man skyllt på ”organisationen”. Det tyder i sig på ett systemfel.
Systemfelet resulterar i att högt uppsatta tjänstemän inte binds vid det ansvar som kommer med deras inflytande och löneklass. Fallet Turto är förhoppningsvis en väckarklocka för det växande Åbo.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.