Bo Lindholm: ”Nagu är – fortfarande – en livsstil”
Nagus förra kommundirektör Bo Lindholm tycker att Nagu i dag mår rätt så bra – och har potential att bli ännu bättre. Foto: Mikael Heinrichs
– Jag tycker att man har lyckats uppnå de målsättningar man hade med kommunsammanslagningen. Det är också något jag tycker man borde betona ännu oftare, säger Lindholm då vi träffar honom på restaurang L’Éscale på Kyrkbacken några veckor innan jul.
Nagu kommun lät på sin tid trycka upp en serie med postkort som marknadsföringsmaterial med sloganen ”Nagu är en livsstil”. Den sloganen tycker Lindholm gäller än i dag. Inget har förändrat det under de tio-tolv år som förflutit sedan dess.
Han tycker också att Pargas stads färska strategi som presenterades under hösten har sina goda sidor, men är aningen tveksam till tanken om att man ska skapa mer stadskänsla och samtidigt göra Pargas till något som staden trots allt inte i första hand förknippas med.
– Skärgårdsimagen är det vi borde värna om, och inte med våld försöka få Pargas att framstå som något annat än vad staden i själva verket är – en skärgårdsstad. Det känns litet som om man vill glömma bort den aspekten, trots att man också talar om en ”kreativ skärgård” i strategin.
”I mitt tycke har vi det också bra”
Lindholm har med sig några teckningar och nedskrivna funderingar som elever i finskspråkiga Simonkylän koulu tecknat ner under hösten 2008. Där fanns visioner om stora köpcentra och simhall i Nagu. Riktigt där är vi inte ännu, varken i Nagu – eller Pargas för den delen.
– Vi hade nog räknat med att det skulle gå bra för Nagu trots kommunsammanslagningen och i mitt tycke har vi det också bra. De tidigare kommunerna har alla sina delområdesnämnder, som tidigare hette närservicenämnder, vilket vi såg som ett bra sätt att bygga upp samarbetet sinsemellan och som aktör i den nya kommunen.
Hur mycket delområdesnämndernas synpunkter sedan beaktas i de högre organen är en annan sak, men Lindholm hoppas åtminstone att de faktiskt har en viss tyngd i stadens nuvarande beslutsfattande.
– Det finns många styrkor också i skärgårdsdelarna som alla har sina säregenheter. Klarar man av att förädla de styrkorna och ta dem i beaktande tror jag också att framtiden ser ljus ut.
Då man i strategin talar om att göra Pargas till ”en ännu grönare stad” borde man också komma ihåg den andra färgen som dominerar: havets blåa färg.
– Åtminstone de yttre delarna av Nagu och Korpo förknippar man mera med havet än med gröna skogar. Det finns nog mycket skärgård i ”gamla Pargas” också. Man borde förmedla bilden av en enig skärgårdsstad också utåt, påpekar han.
Blev det som ni tänkte er då fem kommuner blev en vid årsskiftet 2009?
– I stort sett nog, vi visste vad det handlade om och tvånget uppifrån statsmakten satte sin stämpel på den processen. Det gällde bara att ta skeden i vacker hand och anpassa sig med tanke på de så kallade morotspengarna. Både då och nu ser jag att den viktigaste aspekten är att de olika delområdena får leva kvar.
Enligt Lindholm hade samarbetet i Åboland inom hälsovård, socialtrygghet och skolväsendet fungerat bra redan tidigare.
– Och inte blev det sämre i och med sammanslagningen. Hälsovården finns och fungerar, den privata sektorn har bidragit till utvecklingen och hotet mot skolan avvärjdes rätt snabbt tack vare en stor manifestation från invånarna. Då det kniper står vi tätt enade, menar Lindholm.
Tanken om att utlokalisera en del av stadens funktioner till de mer perifera delarna har också förverkligats.
– Överlag tycker jag att man tog det hela rätt positivt också bland beslutsfattarna, man tänkte också på de andra än sig själv.
Personligen tycker jag att vi borde ha bevarat namnet Väståboland, eftersom det faktiskt säger mera om var nånstans vi finns för en oinvigd.
Enligt Lindholm har man i Nagu efter bästa förmåga anpassat sig till livet som en del av en större helhet. Nagu framstår i alla fall i hans ögon först och främst i positiv dager och man har lyckats upprätthålla en positiv attityd till Nagu.
– Det finns också en tydlig vilja på att satsa också i skärgårdsdelarna, utan att för det trampa någon på tårna, säger Lindholm och nämner bland annat planerna på bostäder på Ernholm – som ju inte blev av.
– Trots att det projektet inte blev av tycker jag att man utan vidare gjorde rätt i att inte tvinga fram en lösning som hade upprört många.
Hade föredragit ”Väståboland”
Namnfrågan debatterades flitigt på sin tid och ledde också till att Väståbolands stad i dag främst är en kuriositet – och en födelseort i passet för 447 barn i åldern 8–10 år. Den 1.1.2012 bytte man till Pargas, vilket upprörde känslor framför allt i skärgårdsdelarna.
– Personligen tycker jag att vi borde ha bevarat namnet Väståboland, eftersom det faktiskt säger mera om var nånstans vi finns för en oinvigd. Om man vill skapa ett varumärke av någonting ska man inte förstöra bra sloganer. Jag tror inte att man till exempel når ut bättre till turister med visitpargas.fi än med visitarchipelago.fi – tvärtom får man jobba hårdare för att få fram vad Pargas riktigt är, säger Lindholm som inte vill gå in desto mer på namnfrågan.
Däremot gör Lindholm ingen hemlighet av att han är en förespråkare av samarbeten. Konceptet med en gemensam kedja av gästhamnar från Lovisa till Nystad och ända till Stockholms skärgård under namnet Sun Marina Guest Harbours var något Nagu tidigt nappade på. Scandinavian Islands-projektet får också beröm av honom. St. Olav Waterway är det senaste tillskottet på den fronten, pilgrimsleden som officiellt öppnas i maj 2019.
Bo Lindholm
Kommundirektör i Nagu 1972–2008 (kommunsammanslagningen).
Numera pensionär.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.