Spårvagnsfrågan kan bli en svidande förlust för Gröna i Åbo
I januari nästa år tar fullmäktige i Åbo ställning till den kollektivtrafikförnyelse som behövs med tanke på befolkningstillväxten i staden.
Men vad exakt det är som fullmäktige får framför sig, och om det blir ett definitivt beslut, är oklart.
Intrycket av den pågående diskussionen är att det råder en osäkerhet, till och med ett ointresse bland Åbobor och beslutsfattare som den rödgröna spårvagnsivern inte kan rå på.
Det mest sannolika sceneriet just nu verkar vara att fullmäktige i januari skjuter fram beslutet om kollektivtrafikreformen.
Argumenten för det kommer handla om att man vill invänta klarare besked om ekonomi, teknik och befolkningstillväxt.
En kort resumé för den som behöver en.
Det är ett faktum att Åbo växer. För att staden ska utvecklas vettigt och kunna hantera en befolkning som år 2030 beräknas vara 220 000 själar kan den inte längre förlita sig enbart på linjebussarna.
Två alternativ finns: Åbo satsar upp till 380 miljoner euro på en snabbspårväg som går mellan Kråkkärret och Reso via centrum, med spårvägar som förgrenar sig från huvudbanan.
Eller så går man in för eldrivna dubbelledsbussar som får egna körfält och som kostar upp till 170 miljoner euro.
Bussarnas fördel är att de är billigare men de har inte samma livslängd och kapacitet som spårvagnarna, som också skulle ha en större inverkan på näringslivet och boendet i staden.
De gröna i Åbo placerade från början sina ägg i en korg. Redan innan kollektivtrafikutredningarna tog vid ställde sig partiet sig bakom spårvagnsalternativet.
Politiskt sett vore det en prestigeförlust för partiet om nuvarande fullmäktige ratade spårvagnsalternativet eller sköt det på obestämd framtid.
Vi nämnde intrycket av den pågående diskussionen och menar med det bland annat följande:
- Turun Sanomat kunde 16.12 berätta att 46 procent av 501 tillfrågade Åbobor säger nej till både spårvagn och superbuss.
- Turkulainens kartläggning 9.12 visar att en klar majoritet av fullmäktige antingen inte bestämt sig eller säger nej till båda.
- I samma tidning 16.12 säger Samlingspartiets fullmäktigegruppordförande Olli A. Manni att det är full möjligt att besluten skrinläggs.
De grönas svårighet att entusiasmera folk över partigränserna och, verkar det som, Åbobor överlag kan ges en enskild förklaring: ekonomin.
Åbo siktar på att balansera sin budget 2020 och har nyligen fått ett tillskott i kassan tack vare fastighetsaffären med svenska bolaget Hemsö.
Men faktum kvarstår: just nu tar staden lån för att betala löpande utgifter.
Det är svårt att se förbi krönet när man befinner sig i uppförsbacke.
En snabbspårväg är en investering som måste betraktas ur ett femtioårigt perspektiv men beslutsfattare tenderar att vara bundna till sin mandatperiod.
Hur motivera en investering på hundratals miljoner när staden visar ett budgetunderskott på tiotals miljoner och det inte råder brist på renoverings- och investeringsobjekt?
Den frågan är knepig att svara på, speciellt om allmänheten inte tänder på alla cylindrar när den hör ”snabbspårvagn” – vilket verkar vara fallet.
Förutom den här uppförsbacken möter De gröna också ett ideologiskt motstånd. Det vill säga att det finns partier och anhängare som aldrig skulle stödja ett förslag som De gröna driver.
Dessa är trots allt i minoritet i fullmäktige, och De gröna kan alltid hoppas på att politiken i Åbo är stringent.
De tillväxt-, utvecklings och miljömål som staden själv ställt motiverar en kollektivtrafiklösning med tillräcklig kapacitet.
Kanske kan De gröna också hoppas på att partiets stöd i fastighetsaffären med Hemsö fungerar som argument i tuffa förhandlingar.
En förlust i kollektivtrafikfrågan kan göra fullmäktiges andra största parti till en knepig samarbetspartner för Samlingspartiet och SDP.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.