Studerande: ÅA:s beslut om uppmärksammad debatt får mig att skämmas


Sofia Rappe och Carl Nordenbrink säger att ÅA:s beslutet att inte tillåta seminariet i november får konsekvenser. Foto: Dan Lolax
För Åbo Akademis del präglades november av en debatt om vem som föra fram hurdana åsikter i universitetets lokaler.
ÅA hade redan upplåtit auditorium Armfelt åt Intresseföreningen för jämställdhet vid Åbo Akademi när ett upprop fick rektor Mikko Hupa att backa från beslutet.
I slutändan hölls evenemanget om jämställdhet från ett manligt perspektiv på annat håll i Åbo.
En månad efter evenemanget frågar vi studerande på ÅA om debatten och universitetsledningens agerande har haft konsekvenser.
Stolthet övergick i skam
Carl Nordenbrink, fjärde årets studerande i engelska, svarar ja. Han tror att rektor Hupas beslut fungerar som ett prejudikat för framtida debatter.
Nordenbrink såg det först som osannolikt att universitetsledningen skulle hörsamma uppropet om att inte tillåta evenemanget i ÅA:s lokaler.
När ledningen trots allt gjorde det kom det som en chock.
– Jag har känt mig stolt över att vara studerande på ÅA. Universitetet håller väldigt hög kvalitet. Min syn på ÅA har gått från stolthet till skam – skam för att jag som studerande förknippas med detta.
Frångick viktig princip
Nordenbrink understryker att han inte är arg på någon i personalen eller någon som tycker annorlunda än honom själv.
Det här – att kunna skilja på person- och sakfrågor – är något som varit en hörnsten i universitetsstudierna. Med sitt beslut frångick ÅA:s ledning den principen, säger han.
– Man stängde ner debatten innan ett ord yttrats.
Nordenbrink säger att ÅA kunde ha låtit evenemanget hållas som planerat i auditoriet i Arken och förtydligat att åsikterna som förs fram är de enskilda deltagarnas.
Att man inte gjorde det skapar intrycket att bara åsikter som ÅA står för får komma fram, säger Nordenbrink.
Den som härjar mest…
Sofia Rappe har studerat religionsvetenskap sedan 2011, juridik vid sidan om och nu även psykologi. Hon säger att hon inte är förvånad över att universitetet signalerar att det inte är intresserat av att lyssna.
Rappe säger att hon inte vill hänga ut eller svartmåla någon, men det oaktat har ledningen betett sig klumpigt.
Mer än så har den inte stått upp för de principer som utgör grunden för ett universitet – yttrandefrihet och öppen dialog.
Det här får konsekvenser, säger Rappe.
– Om vissa personer tillåts tysta ner andra och kan få universitetsledningen att vända kappan efter vinden, då betyder det att den som härjar mest får sina åsikter tillgodosedda.
Böjer sig för vissa
Att Rappe inte är förvånad över hur ÅA agerat i frågan har att göra med att hon upplever att universitetet redan tidigare böjt sig för personer som representerar ett radikalfeministiskt perspektiv.
Sedan me too- och dammen brister-rörelserna tog fart har universitetet i sitt jämställdhetsarbete förlitat sig på ämnet genusvetenskap som källa för all expertis, på bekostnad av andra perspektiv, säger Rappe.
Hon ställer sig kritisk till hur dessa rörelser används, men säger att när hon försökt föra fram andra perspektiv har andra engagerade i jämställdhetsarbetet slagit dövörat till.
Reaktionen mot evenemanget i november var alltså del av ett mönster. Rappe tycker det är fräckt att de som kritiserade evenemanget kallade det för vinklat när ÅA själv inte tillåter andra perspektiv på jämställdhetsdiskussionen.
– Det är oansvarigt och respektlöst mot studerande och anställda och det är att ha väldigt låga förväntningar på människor att säga att de inte kan hantera vad som sägs, säger Rappe och syftar på argumentet att Alexander Bards medverkan i evenemanget upplevdes som kränkande.
Tecken på tystnadskultur
I den mån det finns en tudelning i jämställdhetsdebatten på ÅA säger Rappe att hon representerar ett perspektiv som vill öppna dialogen – inte förbjuda andra perspektiv.
Nordenbrink säger att han sett tecken på något som liknar en tystnadskultur på ÅA.
Det vill säga att personer som står i ett beroendeförhållande till ÅA – anställda, forskare eller aspirerande forskare – uttalat sitt stöd för Nordenbrink när han tagit ställning, men de har inte gjort det öppet.
– De vill inte bränna broar. Det är synd, för jag vet att det finns forskare som kunde uttala med en annan tyngd än jag. Jag är bara en studerande.
Vad kan ÅA:s ledning göra för att undvika de konsekvenser som ni befarar?
– Det är intressant att ÅA snart har en ny rektor, säger Rappe.
Vad kan den nya rektorn göra?
– Min spontana tanke är: Gör inte som den nuvarande!
Ledning borde medge fel
Nordenbrink säger att en viss skada redan är skedd. Universitetet kan fortfarande axla rollen som plattform – alltså möjliggöra debatter utan att behöva stå för enskilda debattörers åsikter – och främja samtal framför polarisering.
– Men då borde ledningen medge sitt fel och säga att beslutet i november leder till en utveckling den inte kan stå för.
Att universitetet bejakar yttrandefriheten betyder att dess ledning inte godtyckligt förbjuder debatter, säger Nordenbrink.
LÄS OCKSÅ:
Efterspelet hade varit värre om ÅA tillåtit debatt med Bard, säger studerande
Akademisk ilska mot metoo-kritiskt evenemang – läs uppropet som kräver ”kurage” av ÅA:s ledning
Alexander Bard inför debatten i Åbo: ÅA-personal som påstår att min närvaro kränker är psykiskt sjuk
Jämställdhetsdebatten i Åbo kretsade kring separata rum för män och kvinnor
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.