Pargasleden och entimmeståget blir spetsprojekt – landskapet lovar lobba för dem de kommande tolv åren
Pargasleden och nya Rävsundsbron hör till landskapets spetsprojekt. Foto: Anja Kuusisto
Pargasleden, som innebär en ny bro över Rävsundet mellan Pargas och S:t Karins, en ny Hessundsbro och en bättre förbindelse till motorvägen från Pargas, finns med som ett av spetsprojekten för de kommande tolv åren, när landskapsstyrelsen har uppdaterat sin trafikstrategi och sina trafikplaner.
Också entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors finns med bland de allra viktigaste trafikprojekten för landskapsstyrelsen.
Det omfattar såväl dess finansieringsmodell som Esbo stadsbana, bangården i Åbo och ett dubbelspår mellan Åbo och Salo samt ett omfartsspår mellan Esbo och Salo.
Att Pargasleden nu finns med som ett spetsprojekt betyder i praktiken att landskapet kommer att jobba och lobba för projektet.
Det säger Ulla Achrén, SFP, som är medlem i landskapsförbundets styrelse.
– När vi vet att Rävsundsbron nu är slutkörd, så är det tacksamt att den finns med när landskapsstyrelsen har listat de viktigaste vägdragningarna som man kommer att driva de kommande tolv åren.
Det kan till exempel ha betydelse då det gäller att få finansiering från staten.
Riksvägarna behöver omkörningsfält
Också riksvägarna 8 och 9 finns med på landskapsstyrelsens prioriteringslista.
På riksväg 8 gäller det bland annat behovet av omkörningsfält mellan Letala och Virmo, eller Mynämäki på finska, och fyra körfält mellan Nousis och Virmo.
Riksväg 9 är viktig med tanke på trafiken mellan Åbo och Tammerfors och därför borde sträckan mellan Lundo och Aura få fyra körfält och anslutningarna i Aura ses över, liksom omkörningsfälten på sträckan mellan Aura och Loimaa.
Motorvägen är ett annat prioriterat projekt när landskapet lobbar de kommande tolv åren. ÅU-foto
Fler körfält önskas
På prioriteringslistan finns också utvecklingen av Toijalabanan och motorvägen till Helsingfors, väg E18, som ska göras till en del av det europeiska stomnätverket, under namnet Åbo ringväg.
Det betyder att sträckan mellan Kausela och Kirismäki borde få fyra körfält liksom sträckan mellan Reso och Nådendal.
Landskapsstyrelsen prioriterar också utvecklingen av gång-, cykel- och kollektivtrafik i stadsregionerna, men tar inte ställning till om Åbo stad ska gå in för superbussar eller spårvagnar.
Landskapet vill också utveckla gång- och cykeltrafiken mellan Lundo och Åbo och se till att kollektivtrafiken får tillräcklig finansiering. Under de senaste tio åren har andelen resor som görs med personbil ökat både inom landskapet och i Åboregionen, trots strävanden att minska den.
På listan över spetsprojekt finns också lokaltåg mellan Salo, Nystad och Loimaa, och därifrån vidare till Tammerfors.
Landskapsstyrelsen påpekar att en ny faktor som måste beaktas är att tågtrafiken öppnas för konkurrens och de nya möjligheter som det skapar.
Skärgårdens förbindelser finns också med
Ulla Achrén är nöjd över att hon fick med en formulering om förbindelserna i skärgården bland spetsprojekten.
– Nu är också skärgårdstrafiken och utvecklingen av gång- och cykelvägar i skärgården med. Det har betydelse för skärgårdens livskraft och turismen, som är viktig för hela regionen. Dess verksamhetsförutsättningar måste bevaras och utvecklas, samtidigt som man beaktar koldioxidutsläppen. Landsvägsfärjan Elektra, som är en hybrid, och allt arbete som har gjorts med Skärgårdens ringväg är bra exempel, men när det gäller att utveckla skärgårdstrafiken finns det mycket att göra.
Klimatförändringen påverkar
När landskapsstyrelsen nu har uppdaterat sin trafikstrategi från 2014 har klimatförändringen lyfts fram betydligt mer än tidigare.
– Att bromsa klimatförändringen ska beaktas i allt högre grad både när det gäller de uppdaterade spetsprojekten och i det fortsatta arbetet att förnya hela trafiksystemplanen, konstaterar styrelsen.
I den fyra år gamla planen talar man också om hur viktigt det är att trygga tillgången på kompetent arbetskraft genom bra trafikförbindelser.
Ett mål är att Egentliga Finland ska anslutas till nätverket av städer i södra Finland.
– De senaste årens strukturomvandling och brist på arbetskraft har medfört att behovet att utveckla trafikförbindelserna är ännu större än tidigare.
Landskapsstyrelsen konstaterar att man de senaste fyra åren bäst har lyckats med att göra näringslivets och hamnarnas transporter smidigare och att planeringsberedskapen har förbättrats.
– Men på landsbygden och i skärgården har vägnätets servicenivå inte uppnåtts, trots att finansieringsnivån har höjts under den pågående regeringsperioden. Ett bekymmer är att finansieringsnivån sjunker på nytt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.