Förslag: Gör Åbolands sjukhus till en del av ÅUCS
Cecilia JuutiPetri Virolainen säger att ÅUCS dras med dålig service på svenska. Åbolands sjukhus kan vara lösningen på det. ÅU-foto
Om Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) direktör Petri Virolainen får som han vill blir Åbolands sjukhus ett regionsjukhus under ÅUCS.
Men de som bevakar Åbolands sjukhus intressen befarar att den svenska vården försvagas om Virolainens idé förverkligas.
Klart är att verksamheten på sjukhuset står inför en hel del förändringar.
Den nya jourförordningen gör att man inte längre kan utföra vissa operationer på sjukhuset (se faktarutan längst ner).
Petri Virolainen säger att det därför är hög tid att göra Åbolands sjukhus till ett regionsjukhus som är en del av ÅUCS – precis som sjukhusen i Loimaa, Nystad och Salo.
Virolainen säger att ÅUCS vill förbättra vården på svenska. Situationen nu är att de flesta svenskspråkiga i landskapet styrs till ÅUCS, där vård på svenska inte kan garanteras.
– Vi får mycket kritik om det här, också av ålänningar och österbottningar som får vård av oss.
Vill utnyttja den svenskspråkiga miljön
Om Åbolands sjukhus blev en del av ÅUCS kunde specialsjukvård styras till sjukhuset, argumenterar Virolainen.
Det handlar om specialområden med en så måttlig efterfrågan att det inte lönar sig för Åbolands sjukhus att anställa läkare.
Däremot kunde ÅUCS ett par gånger i veckan sända svenskspråkiga hematologer, endokrinologer, experter på njursjukdomar, ryggexperter och plastikkirurger till Åbolands sjukhus.
Virolainen säger att han vill utnyttja den svenskspråkiga miljö som finns på Kaskisbacken.
– Vi kunde grunda en svensk poliklinik på ÅUCS men det vore lustigt om vi inte använde oss av Åbolands sjukhus.
En sådan förändring skulle också göra det möjligt för personalen på ÅUCS att under kortare perioder språkbada på Åbolands sjukhus, säger Virolainen.
Åbolands sjukhus upprätthålls av ett affärsverk. Det garanterar att ägarkommunerna, bland dem Pargas och Kimitoöns kommun, har ett inflytande. Vad händer med kommunernas inflytande om affärsverket läggs ner och Åbolands sjukhus blir ett närsjukhus under ÅUCS?
– Man kan göra som vi gjort med de andra regionsjukhusen: grunda en närservicenämnd som följer med verksamheten. Eller så grundar men ett skilt organ som ser till att avtalen följs. Det vore en möjlighet men jag kan inte ta ställning till om det blir av.
Olof Elenius gillar inte förslaget att Åbolands sjukhus blir en del av ÅUCS. ÅU-foto
Olof Elenius representerar Åbolands sjukhus direktion i en styrgrupp som sjukvårdsdistriktets direktör Leena Setälä tillsatt.
Styrgruppen övervakar arbetet med att trygga och förbättra den svenska vården i landskapet.
Elenius säger att situationen är knepig, men inte för att man är oense om verksamheten på Åboland. Snarare är det formen som är knäckfrågan.
– Sjukvårdsdistriktet har sagt att sjukhuset inte kan fortsätta som ett affärsverk, men vi har inte hittat den rätta formen för att säkerställa den svenska vården.
Tvärtemot vad Virolainen säger så menar alltså Elenius att ÅUCS inte är en garant för den svenska vården. Däremot är risken att svenska försvinner in i den större finska organisationen uppenbar.
Ordentlig konsekvensbedömning krävs
I det antagandet har Elenius stöd av erfarna vårdpolitikern Kjell Wennström (SFP).
Wennström säger att man från ÅUCS och sjukvårdsdistriktets håll säkert vill bevara sjukhusets tvåspråkiga karaktär.
Däremot ifrågasätter han om en större, i huvudsak finsk organisation kan ha lika strikta språkkriterier vid personalrekryteringar som ett tvåspråkigt affärsverk har.
– Affärsverket garanterar att de åboländska kommunerna har något att säga till om. Om sjukvårdsdistriktet vill göra en ändring så måste det också göra en ordentlig språkkonsekvensbedömning.
En nedmontering av affärsverket är möjligt endast om Pargas och Kimitoöns kommun godkänner det. Men det betyder inte att man kan säga nej till alla förslag, säger Olof Elenius.
– Risken är att de säger ”behåll ert sjukhus då” och så har vi inget samarbete. Vi måste hitta en kompromiss som säkerställer den svenska vården utan att tvingas ta strid med sjukvårdsdistriktet och ÅUCS.
ÅU-FotoKjell Wennström säger att stora förändringar kräver en ordentlig språkkonsekvensbedömning. ÅU-foto
Helt friktionsfritt går arbetet inte.
Elenius upplever att man från ÅUCS håll ställer vårdens kvalitet mot språkfrågan – som om kvaliteten inte kan garanteras om man ständigt kräver vård på svenska.
Wennström delar den uppfattningen. Förra veckan tog han och styrgruppen som Elenius är medlem i del av en utredning som bland annat berörde specialsjukvården på svenska i landskapet och Åbolands sjukhus roll.
I utredningen löd en formulering att servicen på svenska inte får hota kvaliteten på specialsjukvården.
Wennström protesterade mot formuleringen, som inte har någon laglig grund utan snarare går emot språklagen. Enligt Wennström kunde formuleringen tolkas som ett sätt att motivera att Åbolands sjukhus införlivas med ÅUCS.
Kompromiss ska hamras fram
Utredningen remitterades men i januari ska styrgruppen ta ställning till den igen. Efter det sänds den på remissrunda till kommunerna.
Under vintern och våren är det tänkt att ett förslag om Åbolands sjukhus framtida roll ska hamras fram.
Om förslaget innebär att sjukhusets affärsverk läggs ner måste det ha de åboländska ledamöternas stöd i sjukvårdsdistriktets fullmäktige.
Fullmäktige möts två gånger nästa år, första gången i maj.
Det försvinner från Åbolands sjukhus
- Efter årsskiftet utförs inte längre operationer som kräver bäddavdelningsvård.
- Ungefär hälften av sådana operationer är knä- och höftprotesoperationerna.
- En betydande del av protesoperationerna har redan under hösten 2018 flyttats till ÅUCS.
- I mindre skala flyttas till exempel ortopediska operationer, urologiska operationer och gynekologiska operationer.
- 73 procent av sjukhusets operationer hör till dagkirurgin och den typen av ingrepp blir allt fler.
- På Åbolands sjukhus fortsätter dagkirurgiska operationer efter årsskiftet, men så att dagkirurgin är underställd ÅUCS.
- Åbolands sjukhus fortsätter också utföra starroperationer.
Källor: Reijo Grönfors, vd på Åbolands sjukhus, och Mona Rönnholm, ekonomichef
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.