Sanningen som gick sönder – jobb och boende hänger inte ihop
En av de mest använda fraserna inom politiken är: Skapa nya arbetsplatser så får kommunen nya invånare. Det här stämmer inte mera. Nya arbetsplatser betyder inte nya invånare. Beskrivande exempel på detta är städerna Nystad och Reso.
Om man ber någon gissa hur många nya invånare Nystad har fått under år 2018, då bilfabriken rekryterat ny arbetskraft, är svaret sannolikt något mellan 100 och 500 nya invånare. Fakta är att befolkningen i Nystad minskat med 35 personer under det tio första månaderna år 2018. Ett annat belysande exempel är Reso, där det poppat upp butiker som svampar i skogen en regnig höst. I Reso har befolkningen minskat med 33 personer fram till sista oktober i år.
Det bör ännu tilläggas att befolkningsutvecklingen i Nystad inte är en tillfällig nedgång, år 1990 hade Nystad 18 432 invånare då siffran sista oktober i år är 15 717. Bilfabriken har helt säkert medfört inflyttning, men utflyttningen har ändå varit större. Var hittar vi orsakerna till att vissa eller ett fåtal städer växer medan andra förlorar invånare?
Det finns många häpnadsväckande utvecklingstrender i vårt land. En av dem är att gamla sanningar inte mera gäller. Att försöka locka invånare är lite som att koka soppa, det behövs en blandning av rätt ingredienser och lite tur för att det ska lyckas. Framtidens soppkokare i kommunerna och landskapen kan inte lita på gamla kokböcker, det behövs nya recept. Vad är det som gör Åbo (+2 068), S:t Karins (+311) och Lundo (+175) till vinnare i Egentliga Finland i tävlingen om människors val av bosättningsort?
Åbo och riktningen österut från Åbo är vinnare i kampen om nya invånare. Även Pemar och Sagu drar nytta av detta och har tillväxt i år igen. Men där slutar det. Följande österut från Pemar, Salo, har minskat med 548 invånare hittills i år. Var finns logiken i detta? Det finns ingen logik, det finns bara människors föreställningar om var det är bra och praktiskt att bo.
Pargas är minus 67 och Kimitoön minus 52 invånare under tio månader. Vill man skapa tillväxt, finns det saker man kan inverka på och saker man inte kan inverka på. Geografin kan man inte ändra på och den har på många sätt en avgörande betydelse.
Tiden för det godhjärtade och ädla resonemanget att det ska finnas service och lika service i alla delar av en kommun är förbi. Var och en har rätt att leva i sin verklighet, men Åboland har inte råd med annat än den på statistik baserade verkligheten. Man måste göra det som är starkt ännu starkare, om man ska överleva.
Att beskriva samtliga orsaker bakom urbaniseringen, som pågått i Finland sedan 1940-talet, är ingen enkel sak. Ännu för några årtionden sedan hade arbetsplatsen en större roll och styrde människornas val av boendeort. Numera är det andra orsaker som dominerar. Livssituationen och sociala orsaker kommer först på listan enligt Statistikcentralen. Högst på listan kommer faktiskt kärlek. Den huvudsakliga orsaken till att man flyttar är parförhållanden, antingen flyttar man ihop eller isär. Andra på listan är en attraktiv bostad i rätt miljö, tredje är studier och först som fjärde kommer arbete.
Ofta förekommande argument i diskussionen om befolkningsutvecklingen är skatteprocent, havsnära boende eller en natur med grönare granar än i grannkommunen. Dessa verkar trots allt inte vara så relevanta.
Utöver sociala orsaker är det ofta mera praktiska saker som avgör. Motorväg, frekvent kollektivtrafik och nära till olika aktiviteter står högt i kurs i dag. Slutsatsen är att beslutet var man väljer att bo, påverkas av var arbetsplatsen finns, men inte lika mycket som tidigare. Nu är det andra saker som styr var man väljer att bo.
Det är helt tydligt (större) tätorter som har dragningskraft och dit vill människor flytta. Städernas dragningskraft verkar inte avta, tvärtom växer den. Är det då ändamålsenligt för mindre orter att försöka locka nya invånare med kampanjer och allmän marknadsföring? Svaret på frågan är ganska pragmatiskt. Det är väl inte helt bortkastade pengar att skapa synlighet, men någon större inverkan på människornas beslut om var de vill bo, har det inte.
De orter som nu tappar befolkning behöver helt nya recept, recept som framför allt bygger på en vision, inrymmer positiva vibrationer och innehåller satsningar på framtiden. Allmän bedrövelse är inget vinnande recept.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.