Försäljningen bara liten del av finlandssvenska författares inkomst – "En riktig bästsäljare i Svenskfinland säljer över 10 000 exemplar"
ArkivbildBokmässan i Åbo år 2017. ÅU-foto.
Intresset för att skriva är stort i Svenskfinland, och intresset för att läsa böcker likaså. Men för knappt någon författare är själva bokförsäljningen den huvudsakliga inkomstkällan.
– Jag tror inte ens att finska eller rikssvenska författare klarar av att leva enbart på försäljningen av böcker. Man måste få stipendier, göra framträdanden eller ha andra projekt vid sidan om, säger Åbobon Mia Franck, aktuell med boken Bombträdgården.
Med fem utgivna romaner sedan debuten 2013 är Franck en av flera etablerade Åboförfattare. Tidigare forskade hon i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, men numera är författarskapet det huvudsakliga värvet.
Det balanseras upp bland annat med författarstipendium och skrivarkurser som hon håller i trådarna för. Det är en yrkesbana som hon inte vill välja bort, trots bristen på garanti för framtida inkomster.
– Det är ett kall. Jag har skrivit hela livet, även om romandebuten kom 2013.
Av kärlek till konsten
En annan Åboförfattare, Peter Sandström, är inne på samma bana – man väljer författaryrket av kärlek till konsten, som han uttrycker det.
Sandström, aktuell med boken Mamma November, var tidigare anställd vid Åbo Akademi. Sedan 2010 är han författare på heltid, vilket innebär regelbundna författarbesök och framträdanden på bokmässor som de i Göteborg, Åbo och Helsingfors.
Med sin förra bok, Laudatur, vann Sandström Runebergspriset och var också nominerad till Finlandiapriset. Den synligheten gav försäljningssiffrorna en märkbar skjuts.
– Prissummorna är ju på sitt vis betydande, men framför allt handlar det om att få synlighet.
Sandström säger sig ha haft en ”normalbra” försäljning med finlandssvenska mått. Eftersom de senaste böckerna översattes till finska har han också nått ut till en ny marknad.
– Men inte är det försäljningen man lever på trots det. Man kan säga att en finlandssvensk bok har sålt bra om man har sålt över 2 000 exemplar. De böcker som verkligen säljer stort är ju deckarna, en genré som vi inte har så mycket av i Svenskfinland.
ÅU-fotoPeter Sandström. ÅU-foto
Stipendiet en nödvändighet
Kulturjournalisten Tomas Jansson är en av de nyare profilerna på den finlandssvenska författarscenen. I dagsläget är han fast anställd vid Yle, men tack vare arbetsstipendier har han kunnat ta tjänstledigt för att satsa på skrivandet. Hittills har det blivit två böcker. Den senaste, ”Linda”, släpptes 2018.
– Nog är det stipendierna som möjliggör författandet, särskilt i början. Efter mitt första boksläpp 2013 bokades jag för några betalda författarbesök och tjänade mindre summor på försäljningen, men de pengarna kommer ju i efterhand. Det är snarast så att de pengarna hjälper till då man skriver följande bok.
Jansson berättar att stipendierna har varit en nödvändighet i skrivprocessen.
– Man måste kunna sätta sig in helt och hållet i den värld man vill skapa, utan att behöva tänka på det vardagliga jobbet.
Tomas Jansson. ÅU-foto
”En riktig bästsäljare i Svenskfinland säljer över 10 000 exemplar”
I förlagsbranschen står man i och med digitaliseringen inför både utmaningar och möjligheter. Tillgängligheten över nationsgränserna blir allt bättre, och samtidigt som det har blivit lättare att ta till sig rikssvensk litteratur läser allt fler på andra språk.
Det leder till en något minskande efterfrågan på finlandssvensk litteratur, berättar Anna Friman, litterär chef på Schildts & Söderström.
– Man måste jobba hårdare för att en bok ska synas. Försäljningssiffrorna minskar, men däremot är intresset för att skriva stort. Vi får in hundratals manus per år.
Hon nämner fantasy som en av de genrer som är på frammarsch bland författarna.
Vilka försäljningsmål har ni för era böcker?
– Det beror på vilken typ av bok det handlar om, men generellt sett är vi nöjda då vi pratar i tusental. Men vi gör också mindre upplagor än så. För oss är det viktigt att ha en bra balans mellan större och mindre böcker.
På Förlaget har man ungefär samma målsättning. Fredrik Rahka, vd för Förlaget, berättar att barnböcker och den svenska översättningen av Räikkönen hör till årets stora dragplåster.
– En riktig bästsäljare i Svenskfinland säljer över 10 000 exemplar. Om vi når 1 500 är vi nöjda, men det varierar eftersom vi också trycker mindre upplagor.
Sociala medier stöper om marknadsföringsstrategierna
Förlagen står traditionellt sett för försäljning till bokhandlarna, annonsering, marknadsföring och koordinering av uppträdanden och mässor. Därutöver har det blivit allt vanligare att författarna marknadsför sig själva aktivt.
– Det är väldigt individuellt, men jag upplever att de flesta författare vill arbeta för att synliggöra sina verk. Många gör egna betalda författarbesök, till exempel i skolor. Sociala medier blir också en allt viktigare del av marknadsföringen, säger Friman.
Fredrik Rahka på Förlaget fortsätter på samma spår:
– Med hjälp av egna bloggar och närvaro på sociala medier kan man själv göra mycket för att höja intresset, så det är definitivt fråga om en bransch i förändring.
Behövs då förlagen?
– Själva skrivarbetet är ju fortfarande lika långsamt som förr, så den redaktionella processen behövs trots att marknadsföringsstrategierna förändras.
Författarna Sandström, Franck och Jansson har inte haft någon sociala medier-strategi för att marknadsföra sina böcker.
– Jag har gjort en del uppdateringar om mitt skrivande, speciellt då utgivningen närmar sig. För jag tror att sociala medier kan vara till väldigt stor nytta, men man kan inte fejka det om man inte är en sån person som annars inte är aktiv, säger Jansson.
LÄS OCKSÅ: Åboförfattaren Tove Appelgren ger ut ny bok om Vesta-Linnéa
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.