Regnbågen i ojämn kamp med norska laxen – den inhemska fiskodlingen stampar på stället, säger vd i fiskbranschen
Vinh Truong och Santtu Mäkinen filear regnbåge i Lohikuntas fiskförädlingsfabrik i Åbo. Foto: J-O Edberg
Andelen utländsk fisk som vi konsumerar ökar konstant. Ännu på 1980-talet stod den inhemska fisken för hälften av finländarnas fiskkonsumtion. I dag är över 80 procent av fisken vi äter importerad.
Laxfiskar står för hälften av konsumtionen. Största delen är importerad lax från Norge.
I fjol importerades 27,5 miljoner kilo norsk lax medan mängden odlad inhemsk regnbåge var 13,6 miljoner kilo. Mängden har i stort sett hållits på samma nivå de senaste åren, det vill säga 12–14 miljoner kilo.
– Den inhemska fiskodlingen stampar på stället. Det beror på att myndigheterna är för restriktiva med lov för nya fiskodlingar, säger Heikki Mäkinen, vd i fiskförädlingsföretaget Lohikunta i Åbo.
Åboföretaget förädlar odlad regnbågslax, både inhemsk och utländsk. Fiskprodukterna distribueras över hela landet till handeln och livsmedelsindustrin.
Lokalt distribueras fisken också till restauranger och storkök.
En liten del går på export, främst till Sverige och Estland.
Nu när det är högsäsong hanterar fabriken 6–10 ton om dagen och extra personal har rekryterats till produktionen.
Heikki Mäkinen, vd i Lohikunta, Foto: J-O Edberg
Störta delen av fisken som Lohikunta förädlar är inhemsk. Endast några procent av volymen är importerad lax från Norge.
Lohikunta får sin råvara från fiskodlare längs kusten och i inlandet.
Mäkinen vill slå ett slag för den inhemska fisken, speciellt regnbågen som blivit en allt vanligare maträtt på våra tallrikar.
– Mängden odlad regnbåge måste öka. Det är viktigt för hela fiskeribranschen, det ger fler arbetsplatser och ökade inkomster. Pengarna stannar dessutom i landet, nu betalar vi många euron till utlandet för varje importerad lax, säger Mäkinen.
Hösten innebär högsäsong för fiskförädlingsfabriken. Här hanterar Kasim Ugla regnbåge för filering. FotoJ-O Edberg
Ännu i början på 1990-talet odlades 20 miljoner kilo regnbåge. Mängden räckte till för den inhemska konsumtionen och ingen import behövdes.
Sedan dess har den inhemska fiskodlingen minskat stadigt. Samtidigt har finländarnas fiskkonsumtion ökat och i dag står importen för en allt större andel av den fisk vi äter.
– Det är inte bara Norge som exporterar odlad lax till Finland. Vi importerar också regnbåge från Sverige. I fjol var importen 9 miljoner kilo, säger Mäkinen.
Importen från de båda länderna tillsammans är tre gånger större än vår egen produktion.
– Det är inte alls bra, det ger ett stort underskott i handelsbalansen. För fiskhandeln är den negativa handelsbalansen årligen 360 miljoner euro, säger Mäkinen.
Han säger att det finns en vilja i branschen att öka mängden odlad fisk. Men resultatet har varit klent.
– Åtminstone märks det inte i myndigheternas hantering av lov för nya odlingar. Man är alltför njugg med att bevilja nya lov, säger Mäkinen.
May Rosenberg, Silja Helin och Ha Kärkkäinen paketerar rom från inhemsk regnbåge. Foto: J-O Edberg
Enligt Mäkinen har myndigheterna inte beaktat att odlingstekniken och kvaliteten på fiskfodret har utvecklats.
– Situationen är helt annorlunda nu jämfört med 1990-talet då fiskodlingarna kritiserades hårt för sina utsläpp. Dagens teknik med automatisk utfodring och en förbättrad kvalitet på fiskfodret ger mindre spill. Det gör att fiskodlingarnas belastning på miljön har minskat betydligt jämfört med tidigare, säger han.
Mot den här bakgrunden anser Mäkinen att man kunde ge lov för utvidgningar av befintliga fiskodlingar.
– Trenden går också mot allt större odlingar samtidigt som antalet odlare minskar. I dag är det främst företag som driver fiskodlingar flera av dem är stora aktörer i branschen.
Men man borde också hitta nya odlingsplatser, säger Mäkinen.
– Problemet är att man oftast bara ger lov för odlingsplatser som finns långt ut i havsbandet för att skona miljön inomskärs.
Fiskodling i havet förutsätter att odlingskassarna är tillverkade av ett hållbarare material som tål hårt väder. Fiskodlarna får också längre väg till sina odlingar.
– Allt det här gör att lönsamheten minskar. En annan möjlighet är att odla fisken på land i slutna bassänger, men det blir ännu dyrare, säger Mäkinen.
Lohikunta
- Andelslag grundat 1975 i Åbo, ägs av 17 fiskodlare.
- Fungerar som marknadsföringsorganisation för inhemska fiskodlare.
- Förädlar och distribuerar regnbågslax, både inhemsk och utländsk, till industrin och handeln.
- Omsätter 8–10 miljoner euro.
- Sysselsätter 14 anställda på heltid, elva i produktionen och tre på kontoret.
- Har funnits vid Hertig Johans Parkgata intill hamnen enda sedan starten, men i olika byggnader.
Förstår inte varför konsumenter egentligen överhuvdtaget stöder den norska odlade laxen vid att prioritera den före den inhemska odlingsproduktionen av olika arter. Den norska, belastas av grava problem i form av bl.a. sjukdomar och djurvälfärd.